I dag, den 1 december 2017, är det 450 år sedan den
danske fältherren Daniel Rantzau och hans armé slog läger på domkyrkans
kyrkogård i Linköping.
 |
Daniel
Rantzau, illustration utförd efter samtida
porträttbilder publicerad 1891 av U
Moltke.
|
I augusti 1563 förklarade Danmark och Lübeck krig mot Sverige. Nordiska sjuårskriget, kom att pågå fram till 1570 och handlade
ytterst om makten över Östersjön. År 1564 anfaller Erik XIV Blekinge under
parollen bränna, plundra och slå ihjäl. Samma år härjas Jämtland, Härjedalen
och Trondheims län.
Under 1565 anfaller svenskarna Halland och Skåne och
erövrar Varberg medan danskarna bränner Gamla Lödöse. År 1566 leder den danske
fältherren Daniel Rantzau ett fälttåg till Västergötland. Samma år har svenska
flottan segrat till sjöss och behärskar Östersjön.
Det var på hösten 1567, mitt under det Nordiska
sjuårskriget, som en dansk armé under ledning av Rantzau tar sig upp från det
då danska Halmstad via Västergötland och Jönköping vidare upp längs Holaveden
till Östergötland. Med sig har den danske fältherren 4000 man värvat fotfolk,
ett par tusen ryttare, en tross med 900 vagnar och ett artilleri med tolv
kanoner. Efter fälttåget i Östergötland drar sig den danska hären tillbaka och i
februari 1568 är den tillbaka i Danmark. Bakom sig lämnar den ett ödelagt
landskap med brända städer och gårdar.
 |
Daniel Rantzaus fälttåg genom Östergötland 1567-1568.
Ur
Östergötlands museums årsbok 1986.
|
Under hela krigståget 1567-1568 för fältherren Daniel
Rantzau en dagbok. En översättning av dagboken gavs ut som årsbok 1986 på
Östergötlands länsmuseum. Dagboken gör det möjligt att ganska detaljerat följa
den danska härens rörelser, vilket gör den till en viktig historisk källa även
om den endast är en skildring ur den ena av de stridande parternas synvinkel.
Dessutom finns beskrivningar av såväl landskapet som städerna.
Den danska hären tågar från Skänninge mot Linköping den
19 november 1567. De anländer dagen efter och ser hur svenskarna drar ut ur
staden med hela sin här efter att ha satt eld på den på flera ställen.
Danskarna skyndade fram för att försöka rädda staden men när de nådde fram var
den redan helt övertänd. Svenskarna hade dessutom rivit bron över Stångån och
satt upp en bastion för att ingen skulle kunna ta sig över. Skottlossning utbröt
över ån ända in i natten. Den dagen noteras i dagboken att ingen dödades men tio
sårades. Läger slogs på öppna fält vid Linköping, medan svenska hären drog sig
tillbaka. Dagen därpå gick man in i staden och två broar slogs över ån.
 |
Två
härar som visar sig i skyn som ett järtecken. Teckning av Joen Petri Klint (död
1608) i handskriften Om the tekn och widunder, som föregingo thet lithurgiska
owäsendet. Linköpings stifts- och landsbibliotek.
|
Dagboken beskriver Linköping så här: Linköping ligger nästan mitt i Östergötland i ett fett och sädesrikt
landskap. Den är en landsstad, men dock flyter en frisk å förbi staden. I
staden finns ett biskopssäte som varit täckt med koppar. Denna kyrka brann upp
med staden och var redan i full brand när vi kom framför staden. Biskopens
gård, som var omgiven av höga murar, och kungens hus, hospitalet där det
fattiga fanns och några andra hus låg något avsides i staden, och då vinden
drev därifrån blev de stående. …
I de räddade husen och i kringliggande byar fann den
danska hären stora förråd av mat, dryck och foder. Bland de varor som nämns är
mjöl, öl, smör, salt och torkad fisk. Stadens borgerskap, samt kringliggande
byar och gårdar brandskattades. Det visade sig dock att de som ertappades med
att betala brandskatt till danskarna senare avrättades av svenskarna.
 |
Härläger
avbildat av Joen Petri Klint (död 1608) i handskriften Om the tekn och
widunder, som föregingo thet lithurgiska owäsendet. Linköpings stifts- och
landsbibliotek.
|
Eftersom att danskarna förlorat vagnar med hästskor och
hästskosöm var de tvungna att ligga still en tid för att …här och där i nedbrända eldstäder inrätta smedjor och smida hästskor
och söm och sko sina hästar, vilket tog några dagar… Under denna tid
noteras även i dagboken att folket minskade i antal både genom att de som var
ute och provianterade i omgivningarna fångades och dödades av svenskarna och
genom att hären drabbades av en plötslig
sjukdom som gjorde att folket blev
svagare och hären mindre.
Den första december 1567 befaller Rantzau att tross och
vagnar ska föras till den muromgärdade kyrkogården vid domkyrkan och att alla
fångar skulle föras till biskopsgården, där falkonetter ställdes upp för att
avskräcka fienden. I Linköping skulle 200 hakeskyttar, 50 ryttare och 80 sjuka
ryttare stanna medan resten av hären drog vidare mot Norrköping.
 |
Utsnitt ur 1651 års stadskarta som visar området runt
domkyrkan och kyrkogårdens
bogårdsmur. Lantmäteristyrelsens arkiv, akt D64-1:3.
|
Den 5 december återvände den danska hären till Linköping.
Den låg sedan kvar här till den 9 december då en del av hären upprättade läger
mellan Vreta Kloster och Kungsbro. En del av den danska hären stannade på
biskopsgården medan en del gömde sig i skogen utanför staden. Dagen därpå bröt
man upp från Linköping mot Kungs Norrby och därefter vidare mot Motala och
Skänninge.
Det är inte känt var i Linköping som danskarna begravde
sina döda. Eftersom att inga större slag stod i området utan att det istället
handlade om enstaka personer som blev dödade eller avled av den sjukdom som
härjade i fältlägret är det inte troligt att det rör sig om massgravar. Snarare
rör det sig om en eller ett fåtal döda i varje grav. Sjukdomen som drabbade
hären var kanske det som vanligen benämndes rödsot eller fältsjuka, d v s
dysenteri – en sjukdom som genom blodiga diarréer orsakar uttorkning.
Men finns det då några spår kvar i Linköping efter de
dramatiska dagarna i månadsskiftet november – december för 450 år sedan?
 |
| Dubbelgraven som undersöktes under Kungsgatan 2002. |
Dels har vi den dubbelgrav som vi hittade i Kungsgatan
och som jag berättade om här på vår blogg för nästan precis fyra år sedan.
Kanske var det soldater från den danska hären som begravdes vid
landsvägskanten. Men det kan lika väl vara spåret av ett dubbelmord någon velat
dölja eller kanske soldater från slaget vid Stångebro 1598.
Ett annat spår efter fälttåget är de brandlager som kan
finnas runt om i staden. Nu är det förstås ett problem med dessa lager. Ofta
har kraftiga brandlager tolkats som rester efter den förödande stadsbranden år
1700 och svenskarnas nedbränning av Linköping 1567 är inte lika välkänd.
Ett säkrare spår är då en ombyggnad av biskopsgården som
vi sett både i de historiska källmaterialet och i murverket på den medeltida
länga som står med gaveln ut mot Ågatan. På längan, vars ursprung sannolikt kan
dateras till 1300-talet, finns ett stort ombyggt parti närmast gatan. Det ser
ut som om en bit av den södra delen rasat och återuppbyggnaden kan dateras till
senare delen av 1500-talet. Dessutom finns det ett kungligt brev från år 1573
där kung Johan III beviljade 200 dagsverken för att uppsätta biskopsgården, som Erik Falk och mäster Clas besittit haver.
Detta faller väl samman med en återuppbyggnad efter att både svenskar och
danskar härjat i staden.
Ikväll, när vi huttrar i decemberkylan, kan vi skänka en tanke till de soldater som slagit läger uppe vid domkyrkan. Där kan det blåsa riktigt kallt.
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog
Kommentarer
Skicka en kommentar