fredag 16 december 2016

Janstorp – gården som försvann

Under den tidiga hösten i år utredde vi några platser som kan komma att beröras av Ostlänken – den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm och Linköping. På en plats på Bäckeby ägor, söder om E4:an, inte långt från Cirkel K-macken i Norsholm, låg en gång en liten gård - Janstorp. I fornminnesregistret är platsen registrerad som RAÄ 434:1 i Skärkinds socken.
Gårdstomten till Janstorp. I bakgrunden till höger skymtar E4:an.
Man kan se ett syrenbuskage redan från motorvägen, men vad mer skulle vi hitta när vi utredde platsen? Givetvis tänkte vi oss att det skulle finnas spår efter grunderna till bostadshuset och ladugården. Kanske spår efter ytterligare någon byggnad och självklart skulle där finnas ett spismursröse som visade vilket hus som var bostadshus. Dessutom räknade vi med att hitta skräp efter de generationer av människor som bott där.

Janstorp, eller Jaenstorp och Johanstorp som namnet skrivs på 1700-talets lantmäteriakter och i 1800-talets kyrkböcker, finns belagt redan 1691. Det är ett skattlagt torp. Under 1600-talet blev många torp skattlagda som självständiga fastigheter jämförbara med mindre gårdar på 1/2, 1/4 eller 1/8 mantal. 1800-talets kyrkböcker uppger att Janstorp är på 1/8 mantal. Mantalet berättar hur mycket skatt gården ansågs kunna klara av.

Gränsbestämningskarta från år 1819 som visar bebyggelsen på
Janstorps tomt. Karta från Lantmäteristyrelsens arkiv, akt D99-11:2
Gården finns utritad på de historiska kartorna från 1702, 1819 och 1821. I beskrivningen till 1819 års karta, som upprättas i samband med gärdsgårdsdelning mot grannbyarna, får vi veta att Janstorps gårdstomt och kålland ligger innanför ett staket. Gårdens övriga mark (åker, äng och hagmark) ligger samman med Bäckebys ägor. På kartan från samma tillfälle har lantmätaren ritat ut såväl byggnader som kålland på Janstorp. Vid det tillfället fanns tre byggnader på gården.

Senare, år 1863 när gården är öde, sker laga skiftet i Bäckeby. På kartan från skiftet kan man ana konturerna efter en eller möjligen två byggnader. Kanske är det husgrunder man velat markera. Kanske står fortfarande byggnader kvar efter den siste som bodde där. I beskrivningen till laga skiftet anges att området är en ängstomt som kallas Janstorpstäppan.

Karta från laga skiftet 1863 med Janstorp inringat (Lantmäterimyndighetens arkiv, akt 05-skd-125)
I arkiven kan vi följa vilka som ägt och bott på Janstorp ända fram till 1860. Från 1739, som är den tidigaste husförhörslängden i Skärkind och hundra år framåt är det samma familj som brukar gården. Först genom Carl Carlsson och Lena Persdotter fram till 1780. Därefter Eric Carlsson och Brita Abrahamsdotter till 1796 då Carl Ericsson och Hedvig Persdotter tar över. År 1825 brukas gården av den fjärde generationen av släkten; Eric Carlsson med hustrun Brita Ericsdotter. Dom är båda i 30-årsåldern och där finns även drängen Jonas Jonsson, Erics mor Hedvig Persdotter som är änka och hennes fosterson; gossen Peter Persson. Vid den här tiden ägs gården av nämndemannen Jan Jaensson i Fristad och Sven Jaensson i Åby.

Eric och Brita flyttar från gården 1838 och under en kort tid är en av ägarna, Sven, skriven där innan en ny familj flyttar in. Den här gången är det förre kyrkvärden Jonas Jonsson som är i 60-årsåldern som flyttar in med sin 14 år yngre hustru Anna Maja Jonsdotter och sönerna Eric och Jonas. Mannen avlider efter bara ett par år och resten av familjen flyttar därifrån, varpå gården står obebodd i två år. Därefter brukas den av personer som inte bor där. I husförhörslängden för åren 1856-1860 noteras att Janstorp ägs av ”alla bönder i Bäckeby ¼ vardera och de brukar var och en sitt”.

Under de år som Janstorp inte brukas av någon som bor på platsen finns det periodvis i alla fall människor bosatta där. 1845 flyttar skomakaren Herman Hagman in med hustrun Anna Cajsa Olofsdotter. Då noterar prästen av Anna Cajsa fått två barn innan hon gifte sig. Paret bor bara ett år på Janstorp varefter det står öde i sex år. De sista som bor på platsen är ett äldre par, Eric Ericsson och Maja Ericsdotter, som flyttar in 1852. De står som utfattiga och när hustrun dör 1860 flyttar mannen till fattighuset.

Vi söker spår efter bebyggelsen på Janstorp.
Men vad hittade vi då för spår efter alla om bott på platsen? Ja, inte fanns där några konstruktioner, som husgrunder eller spismursröse. I den östra delen av gårdstunet finns lite spridda och oordnade stenar (kanske rester efter syllstensgrunder) och där hittade vi ett tjugotal skärvor av lergods och några få flintgodsskärvor. Mitt på gårdstunet är det berg i dagen och där ligger ett litet röjningsröse. Den västra delen av gårdstunet är delvis överväxt av ett gammalt syrenbuskage. I en provgrop intill syrenerna hittades ytterligare några små skärvor lergods. I ett av provschakten i åkern intill dök det upp ett par skaftbitar till kritpipor. Dessutom hittades två små glasskärvor och ett par små bitar av något järnföremål. Det var allt.
Keramikskärvor från Janstorp.
Området var svåröverskådligt och belamrat med jordmassor som lagts upp i sen tid och som innehöll modernt skräp som t ex trasiga cementrör. Vid något tillfälle verkar det som om man röjt bort alla spår efter gården. Efter alla de människor som levt och vistats där under 170 år hittade vi knappt 50 små fragment.

Det fanns dock några spännande konstruktioner intill gårdsplatsen. Vid en bergskant på norra sidan om den lilla brukningsvägen som går förbi Janstorp, finns en kallmurad lintorkningsgrop. Strax intill lintorkningsgropen hittade Historiska museets arkeologer en jordkällare och stenålderslämningar när de drog ett provschakt där. Inom vårt utredningsområde fanns ett område med stora härdar ute i åkern söder om Janstorps gårdsplats. De är ännu inte daterade men vi misstänker att de är från järnåldern.

En kallmurad lintorkningsgrop norr om Janstorp.
Ann-Charlott Feldt, 
Arkeolog