fredag 27 maj 2016

Dold dekoration i Simonstorp

Den 8 april (2016) kunde ni läsa ett blogginlägg av Ann-Charlott Feldt om Simonstorps kyrka, som ligger utmed vägen mellan Norrköping och Katrineholm. Det handlade om de mystiska skelettfynden under golvet i Simonstorps kyrka. Fynden är fortfarande ett mysterium och ingenting nytt om dem avslöjas här. Däremot finns det  annat som varit dolt i Simonstorps kyrka – inte okänt, men dolt i många år.

Mot koret i öster, foto ÖM 2005.

Mot orgelläktaren i väster, foto ÖM 2005.
I samband med den nuvarande renoveringen av kyrkan ska kyrkorummets tak och väggar rengöras och målas. Taket är ett brädtak, men det har varit pappspänt sedan början av 1900-talet och är i dag målat med vit limfärg. För att undersöka de tekniska förutsättningarna för en ommålning av taket skrapade målarna varsamt fram underlaget i en ruta och fram skymtade en bit av ett måleri, typiskt för det tidiga 1900-talet. År 1909 gjordes en större renovering av kyrkan under ledning av arkitekt Axel Lindegren, Stockholm. Han var släkt med den mer namnkunnige arkitekten Agi Lindegren, som här i Östergötland bl a renoverade kyrkorna Hedvig och S:t Olai i Norrköping, S:t Lars kyrka i Linköping och Mjölby kyrka. Det finns ett antal färglagda ritningar som visar hur Axel Lindegren tänkt sig en målad dekor i Simonstorps kyrka. Dekoren är som en enklare variant av den mycket påkostade utsmyckningen i Hedvigs kyrka (1890), men den hör mer till jugendstilen än till Hedvigs nybarock.


Dekorationerna målades av konstnären C R Forslund, Katrineholm, och det är inte känt i hur stor utsträckning han följde arkitektens förslag, eller om han omformade måleriet efter egna tankar. När arbetet besiktigades av Sigurd Curman, som då var anställd på Överintendentsämbetet där han bl a arbetade med restaureringsfrågor, blev inte omdömet om måleriet det allra bästa. Han tyckte att måleriet har blivit rätt flackt och intresselöst. ”Färgerna äro för blaskiga; icke heller finnas någon schwung i penselföringen. Det hela verkar därför ganska ’könlöst’¨, om jag så får uttrycka mig.” Sigurd Curman blev senare i karriären riksantikvarie.

I Simonstorp var det mer än måleriet som ändrades; bl a försågs korets fönster med färgat glas, ett nytt golv lades, väggarna fick en bröstpanel, bänkinredningen ändrades från slutna bänkkvarter till öppna bänkar och predikstolen flyttades från norra till södra sidan. År 1950 gjordes ytterligare en renovering av kyrkan och då målades det dekorativa måleriet över.

Ett parti av Carl Richard Forslunds måleri.


Sigurd Curman må inte har varit nådig i sitt omdöme, men för en byggnadsantikvarie av i dag är det i alla fall roligt att skymta det mer än 100 år gamla måleriet. Det hela blir inte sämre av att Axel Lindegrens ritningar ligger i Östergötlands museums topografiska arkiv.

Anita Löfgren Ek
Antikvarie







torsdag 26 maj 2016

Titta in på Smedstorps dubbelgård


Smedstorps bebyggelse slår det mesta i vårt län - så många ålderdomliga, grå omålade hus, på ett och samma ställe. Dessutom med dubbel uppsättning av alla byggnader utom dasset, som de båda familjerna har samsats om under århundradena.


Dubbelgårdar har varit vanliga i södra Östergötland och norra delarna av Småland. Oftast har det varit två bröder som har brukat var sin gårdshalva. Det finns fortfarande kvar flera tvillingstugor som utgör en indikation på en dubbelgård. Säkert har det funnits många fler.


När du svänger in på grusvägen till Smedstorp passerar man gården Gibbehult vars mangårdsbyggning är en tvillingstuga. En tvillingstuga är en enkelstuga oftast byggd i två våningar och som antingen är sammanbyggd eller ligger så tätt samman med sin tvilling att man endast kan få in armen mellan husväggarna.


De flesta av husen på Smedstorp är dendrokronologiskt daterade. Genom att studera årsringarnas tillväxt och jämföra med hur virket har vuxit under kalla respektive varma år kan man få fram på året när timret är fällt. Den äldsta byggnaden är från 1600-talets slut men de flesta husen är från 1700-talet. Vi vet att bostadshusen inte är byggda samtidigt och att de är påbyggda med några års mellanrum. 


Till Smedstorp hör även ett ålderdomligt landskap med hamlade träd och artrika ängsmarker. På markerna finns ett torp bevarat. Men det har varit flera på ägorna och vid bäcken syns ruinerna efter kvarnen. Heter det Smedstorp så bör det ju ha funnits en smedja. Söder om trädgården ligger ruinerna efter smedjan, på grund av eldfaran låg den på behörigt avstånd från den timrade gårdsbebyggelsen.


Häng med då naturguide Lars Frölich och jag går ut på vandring, onsdagen den 1 juni kl 18.30. Njut av skönheten i omålat timmer omgivet av späd grönska och blommande ängar. Den här gången tittar vi lite extra på torpet Hagalund. Vi går även ut i de blommande ängarna och får se och höra om alla växter som hör till en riktig slåtteräng.

Vi ses den 1 juni!
Marie Hagsten
Byggnadsantikvarie

Mer om dubbelgården och vägbeskrivning finns på Östergötlands museums hemsida.







onsdag 18 maj 2016

Torsåkra Norrgård – ett gammalt hus i Horn

Torsåkra by ger spännande vibbar. Belägen på en höjd med utsikt över Åsunden, strax norr om Horns samhälle ligger den. En trevlig by med tre stora mangårdsbyggnader från 1900-talets början med stora lummiga trädgårdar ligger på en prydlig rad.

Torsåkra Norrgård gamla mangårdshuset.
En av de gamla mangårdsbyggnaderna finns kvar utmed den gamla bygatan. Det är en enkelstuga uppförd i två våningar. När? Ja det är svårare att säja. På Storskifteskartan från 1795 finns byggnaden inte utritad. Men på Laga skifteskartan från 1848 finns den med. Det finns äldre gångjärnsbeslag som tyder på 1700-talet men smide kan ju återanvändas. Det är ju inte heller säkert att Torsåkrabönderna hängde med i modesvängarna. Ägarna har själva funderat på de fyra kalkstenshällarna som ligger som golv i verandan. Kan de vara från Horns gamla kyrka som revs 1754?

Det fyra kalkstenshällarna, var kommer de ifrån och vad döljer sig på andra sidan.
Byggnaden ska nu renoveras så att den bevaras för framtiden. Tegeltaket läggs om så att det blir helt. Nya hängrännor och stuprör kommer att leda bort vattnet från huset. Självklart blir de med skarpa knän och utkastare. Bottensyllen byts ut mot friskt timmer. Panelen skarvas och fasaden och fönstren målas.

Verandan i originalfärgsättning.
Kanske får vi lösningen av stenmysteriet i samband med renoveringen. Verandan kommer att lyftas bort för att man ska komma åt att renovera. Då kan man lyfta på stenarna för att se om det finns någon inskription. Verandan kommer så klart sättas tillbaka. Den har kvar sin originalmålning i rött, gult och gråvitt. Den har aldrig varit övermålad med någon vit tjock plastfärg. Ett föredöme.

Marie Hagesten
Byggnadsantikvarie

tisdag 10 maj 2016

Flora & historia vid Kallerstad gård


I morgon, onsdag 11 maj 2016, tar naturguide Lars Frölich och jag med er på på en vandring i ruinerna efter Kallerstad by. På 1800-talet var detta en stor slättgård med representativa byggnader och parkliknande trädgård som har kvar sin äldre struktur. Mycket av floran är kvar och i de stora lövträden finns ett härligt fågelliv. Vi tittar också på de förfallna arbetarbostäderna som ännu finns kvar. Här finns många frågor om bebyggelsen och om varför det ser ut som det gör? 


Vandringen är en programpunkt i serien Hit och dit i Östergötland och genomförs i samarbete med Folkuniversitetet.

Samling kl 18.00 vid Veolia Transport, Sigbjörnsgatan, Linköping. Avgift 50 :-

Vi ses!
Marie Hagsten
Byggnadsantikvarie