torsdag 28 januari 2016

I år ska vi prata mat

Under rubriken Kök och käk - Mat och kultur i Östergötland har Matåret 2016 dragit igång och även vi arkeologer på museet finns med på ett hörn. Just nu lägger jag sista handen vid ett föredrag som ska levereras i kväll (28 januari 2016).

Bakugnen i bagarstugan (Braskens kök) på Linköpings slott.

Matåret 2016 är ett samarbete mellan många olika aktörer i regionen. Det blir utställningar, event, föreläsningar och mycket mera. På vårt museum ska vi lyfta fram regional och global mathistoria. Vi vill visa variation och mångfald. Läs mer om matåret och allt som händer under 2016 på Kök och käk – mat och kultur i Östergötland.

På museet kommer det under året att finnas två utställningar som hör till mattemat. Redan den 21 februari 2016 öppnar utställningen Mat, myter och middagsbord, som står ända till januari 2017. Där finns det mängder med originalföremål som har med mat att göra, tillsammans med berättelser om mat ur olika synvinklar.  En månad senare, den 20 mars, öppnas utställningen Bord duka dig! Margareta Hennix – keramik och glas, en retrospektiv utställning med kollektioner av en av Sveriges främsta formgivare och konsthantverkare. Utställningen pågår från och med 20/3–22/5

Fynd från brunnen i brunnsrummet.

I museets samlingar finns stora mängder föremål och berättelser som handlar om mat och måltid på olika sätt. Där finns de rent konkreta matresterna som t ex djurben, nötskal, kärnor och fröer som analyseras av osteologer och arkeobotaniker. Där finns skärvor från dryckesbägare, fat, och förvaringskärl. Pilspetsar, spadar, skäror och hagelbössor visar hur vi skaffat mat under olika tider. Knivar, slevar, grötkräklor och spettvändare berättar om matlagning. I museets kulturhistoriska samlingar hittar i dessutom bord, stolar, porslin, matberedare, sockertänger med mera. Och på våra utgrävningar stöter vi på kokgropar, matkällare, brunnar m m.

I kväll kommer jag att berätta om matlagning, matförvaring och matrester i den medeltida biskopsborgen och det kungliga slottet i Linköping. Jag kommer att starta på 1150-talet fortsätta fram till 1750-talet. Titeln på föredraget är Kök, källare och köksavfall på Linköpingsslott. Jag kommer att utgå från alla de undersökningar som gjorts på och intill slottet och sedan tar vi en tjuvtitt på biskop Brasks matsedlar.

Brasks meny på tredjedag jul.
Föreläsningen hålls kl 18.00 i Wallenbergsalen på museet och sker i samarbete med Östergötlands Fornminnes- och Museiförening och Folkuniversitetet. För medlemmar i fornminnesföreningen är det gratis men övriga får betala 60 kr i entré.

Vi ses väl ikväll
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog

fredag 8 januari 2016

En unik stadsgård i Linköping city


I centrala Linköping, vid Hunnebergsgatan, finns en välbevarad stadsgård från sent 1700-tal. Den har stått ganska intakt med spår från de olika decenniernas skeenden, inredning och övrigt bruk. Gården benämns Onkel Adamsgården efter författaren och läkaren Carl Anton Wetterbergh, som skrev under pseudonymen Onkel Adam

Gården består av ett bostadshus med en hyreslägenhet på bottenvåningen. På övervåningen finns en museilägenhet över Onkel Adam. Övriga byggnader är stall med magasin samt uthus innehållande avträde, hönshus och vedbod. På tomten finns också en välvd källare och ett lusthus. Tomten består av en kullerstensgårdsplan och en trädgård.


Fastigheten, som ägs och förvaltas av Östergötlands museum, blev byggnadsminne 1984 och sedan dess har gården och bostadshusets övervåning varit tillgänglig för guidningar och dramapedagogiska visningar. Nu arbetar vi på museet med att öka attraktionskraften på våra fastigheter. I det arbetet är Onkel Adamsgården ett pilotprojekt. Målet är att höja medvetandegraden hos Linköpingsborna och inom skolan till att se Onkel Adamsgården som en resurs. 

En viktig del i projektet är även att arbeta med turism- och besöksnäringen. Bland annat planerar vi att genomföra en undersökning i syfte att ta fram en modern historik- och byggnadsdokumentation. Undersökningen ingår som en del i ett större projekt ska resultera i en publikation om Onkel Adamsgården.


Nu ska vi öka kunskapen om byggnaderna på Onkel Adamsgården; deras form och förändring över tid. En byggnadsbiografisk metod kommer att används, som går ut på att beskriva byggnadernas konstruktion, funktion, brukande och ombyggnationer i relation till en detaljerad bild av gårdens sociala dimension, i form av ägare, brukare och boende.

Som en del i projektet kommer gårdens historia att studeras och analyseras utifrån historiskt material, i form av kyrkoarkivalier etc, av professor Dag Lindström från Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Studien syftar till att analysera hushållens sammansättning och förändring över tid, baserad på både ägare och boende, samt inneboende under perioden s k hushållsrekonstruktion.

Samtidigt pågår planläggning av smärre förbättringar för att höja tillgängligheten och öka upplevelsegraden på denna unika och välbevarade gård i innerstadsmiljö. 



Vi kommer att berätta mer om olika delar av arbetet med projekt Onkel Adamsgården längre fram.

Anja Praesto
Kulturarv Östergötland