Sune Ljungstedt

Söndag den 8 november öppnar en liten utställning på Östergötlands museum: Sune Ljungstedt – bildhuggare och konstnär.

När man arbetar med arkeologi, kyrkohistoria, konsthistoria eller byggnadsinventeringar i Östergötland stöter man ofta på namnet Sune Ljungstedt. I arkivet på Östergötlands museum finns utgrävningsrapporter, dokumentationer, inventeringsblanketter, teckningar, manus m m som är signerade Sune. Det som inte ligger topografiskt ordnat är samlat i Enskilt arkiv nr 575.

Sune Ljungstedt som tidningstecknaren Sven Rydén såg honom. 
Teckningen ingick i en artikel om Skänninge publicerad i 
Svenska Dagbladet den 14 september 1959.


Sune Ljungstedt föddes 1919 i Småland men bodde från 1952 till sin bortgång 2015 i Vårdsberg utanför Linköping. Som nybliven östgöte blev arkeologiska undersökningar i S:t Lars kyrka i Linköping den första uppgiften. Det följdes av fler uppdrag och under årens lopp byggde Sune upp en omfattande kunskap om bl a kyrkobyggnader och kyrkokonst i Linköpings Stift. Mycket av materialet har publicerats. Han lade också ner en stor del av sin fritid på att åka runt i framför allt Östergötland och rita av gravhällar och predikstolar med mera. Teckningarna av gravhällar är en ovärderlig dokumentation, då en stor del av gravvårdarna finns ute på kyrkogårdarna och inskriptionerna blir allt svårare att läsa p g a väder, vind och lavapåväxt.


Ett av Sunes specialintressen var stenhuggare och deras arbeten, bl a dopfuntar och gravhällar. Han var även intresserad av stenen som material. År 1957 målade han av ett stenbrott norr om Jordhamn på Öland.


Sune framhöll aldrig sig själv men uppmärksammades ändå. År 1982 fick han Linköpings kommuns kulturstipendium, 1991 Cnattingiuspriset från Östergötlands museum, 1993 fick han medalj för särskilt förtjänstfulla insatser inom kulturminnesvården av Riksantikvarieämbetet och styrelsen för Statens Historiska museer och 2008 fick han Nordiska museets Hazeliusmedalj i brons.

Sune hade alltid en nära kontakt med museet och delade generöst med sig av sin kunskap, både muntligt och skriftligt. Med denna utställning vill vi lyfta fram en annan sida av Sune: bildkonstnären och skulptören. Bredden i konstnärskapet visar vi genom ett urval från de första trägubbarna som han gjorde som barn till de sista figurerna till barnbarnsbarnen 85 år senare.

Även om Sune använde målarens och bildhuggarens verktyg var det hans konstnärliga öga som var viktigast. Det förstår vi när vi ser hans rika bildvärld. Det var det ögat som gjorde att han i sin kyrkoantikvariska verksamhet och forskning såg annat än det vi själva såg.Utställningen är tillkommen i samarbete med Sunes son Torbjörn Ljungstedt.

Anita Löfgren Ek
Byggnadsantikvarie
























Eremiten" från 1972-73.




Ett prov på Sunes underfundiga humor: en fågel ur samlingen "Underliga djur".

Kommentarer