tisdag 17 november 2015

Inställda visningar på Hospitalstorget

Undersökningarna på Hospitalstorget, som jag berättade om här på bloggen för en vecka sedan, kommer att gå i vinterdvala. Väderprognoserna gör att vi väljer att packa in utgrävningen och vänta på våren. Det innebär också att det inte blir några visningar nu i november. Alla intresserade får ge sig till tåls till våren. Men den som väntar på något gott ...

Som ett litet plåster på såren för alla som är intresserade kommer här några bilder på det som vi ska få se mer av när värmen kommer tillbaka. Vi har hittat rejäla murar till en större byggnad. Kan det vara franciskanernas kyrka? Visst vore det fantastiskt om vi lyckat pricka in den med schaktet. Men än vet vi inte.I kulturlagren som låg över murarna hittades en hel del kakel och en dag tittade ett litet ansikte fram – kanske en ängel som varit avbildad på ett reliefkakel.


Vi ses på Hospitalstorget till våren!
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog




onsdag 11 november 2015

Nu gräver vi vidare på Hospitalstorget

I måndags inledde vi en arkeologisk undersökning i den sydvästra delen av Hospitalstorget. Anledningen är att Linköpings kommun planerar att bygga om torget. Tidigare i år, under september och oktober, gjordes en provundersökning i området. Nu är vi tillbaka för att göra en mer omfattande utgrävning. Den innebär att lämningarna vi konstaterade tidigare, nu ska undersökas och tas bort. Arbetet kommer att pågå under november månad och till våren kommer fler ytor att undersökas.

Den röda rektangeln visar Hospitalstorgets nutida utbredning markerad på
stadskartan från år 1696. Den svarta linjen visar det område som hörde till 
hospitalet och som sannolikt tidigare hört till klostret. 
Hospitalstorget är ett av stadens yngre torg. Det ligger alldeles intill kvarteret Ekollonet som vi berättade om här på bloggen för ett par veckor sedan. Torget anlades i mitten av 1800-talet. Innan dess bestod området av bebyggda tomter. Namnet Hospitalstorget beror på att stadens hospital legat i området.

Hospitalet var ett slags vårdanstalt för äldre, handikappade och sjuka. Det var i bruk från slutet av 1500-talet fram till år 1777. Mycket pekar på att hospitalet inrättades i ett gammalt, nedlagt kloster. Klostret, som tillhörde franciskanorden, grundades i slutet av 1200-talet och tvingades stänga i samband med reformationen.

Spår efter klostret? Rester av tegelmurar och tegelgolv. 
Lämningar efter konstruktioner som sannolikt tillhört klostret hittades vid provundersökningen. Då fann vi rester efter en, eller flera, murade byggnader i den södra delen av torget. Det har även påträffats gravar på torget och i kvarteret väster därom. Några av skeletten har daterats med hjälp av 14C-analyser. Analyserna visar att de döda gravlagts här under medeltiden, d v s på klostrets tid.

Vi planerar två offentliga visningar av undersökningarna:
Onsdagen den 18 november kl 12.00
Måndagen den 23 november kl 12.00

Man kan även läsa om undersökningen på Facebook under Arkeologi och byggnadsvård på Östergötlandsmuseum.

Kontaktperson och projektledare för undersökningen är Emma Karlsson tel. 0709-756728 emma.karlsson@ostergotlandsmuseum.se

Nu hoppas vi bara på bra grävväder under hela november månad.
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog


fredag 6 november 2015

Sune Ljungstedt

Söndag den 8 november öppnar en liten utställning på Östergötlands museum: Sune Ljungstedt – bildhuggare och konstnär.

När man arbetar med arkeologi, kyrkohistoria, konsthistoria eller byggnadsinventeringar i Östergötland stöter man ofta på namnet Sune Ljungstedt. I arkivet på Östergötlands museum finns utgrävningsrapporter, dokumentationer, inventeringsblanketter, teckningar, manus m m som är signerade Sune. Det som inte ligger topografiskt ordnat är samlat i Enskilt arkiv nr 575.

Sune Ljungstedt som tidningstecknaren Sven Rydén såg honom. 
Teckningen ingick i en artikel om Skänninge publicerad i 
Svenska Dagbladet den 14 september 1959.


Sune Ljungstedt föddes 1919 i Småland men bodde från 1952 till sin bortgång 2015 i Vårdsberg utanför Linköping. Som nybliven östgöte blev arkeologiska undersökningar i S:t Lars kyrka i Linköping den första uppgiften. Det följdes av fler uppdrag och under årens lopp byggde Sune upp en omfattande kunskap om bl a kyrkobyggnader och kyrkokonst i Linköpings Stift. Mycket av materialet har publicerats. Han lade också ner en stor del av sin fritid på att åka runt i framför allt Östergötland och rita av gravhällar och predikstolar med mera. Teckningarna av gravhällar är en ovärderlig dokumentation, då en stor del av gravvårdarna finns ute på kyrkogårdarna och inskriptionerna blir allt svårare att läsa p g a väder, vind och lavapåväxt.


Ett av Sunes specialintressen var stenhuggare och deras arbeten, bl a dopfuntar och gravhällar. Han var även intresserad av stenen som material. År 1957 målade han av ett stenbrott norr om Jordhamn på Öland.


Sune framhöll aldrig sig själv men uppmärksammades ändå. År 1982 fick han Linköpings kommuns kulturstipendium, 1991 Cnattingiuspriset från Östergötlands museum, 1993 fick han medalj för särskilt förtjänstfulla insatser inom kulturminnesvården av Riksantikvarieämbetet och styrelsen för Statens Historiska museer och 2008 fick han Nordiska museets Hazeliusmedalj i brons.

Sune hade alltid en nära kontakt med museet och delade generöst med sig av sin kunskap, både muntligt och skriftligt. Med denna utställning vill vi lyfta fram en annan sida av Sune: bildkonstnären och skulptören. Bredden i konstnärskapet visar vi genom ett urval från de första trägubbarna som han gjorde som barn till de sista figurerna till barnbarnsbarnen 85 år senare.

Även om Sune använde målarens och bildhuggarens verktyg var det hans konstnärliga öga som var viktigast. Det förstår vi när vi ser hans rika bildvärld. Det var det ögat som gjorde att han i sin kyrkoantikvariska verksamhet och forskning såg annat än det vi själva såg.Utställningen är tillkommen i samarbete med Sunes son Torbjörn Ljungstedt.

Anita Löfgren Ek
Byggnadsantikvarie
























Eremiten" från 1972-73.




Ett prov på Sunes underfundiga humor: en fågel ur samlingen "Underliga djur".

onsdag 4 november 2015

Königsmarckska tapeterna - ett stycke 1600-talshistoria

Rikssalstapeten
Detalj ur en av sido-
bårderna på Rikssalstapeten.

Ägnar man sig åt historisk arkeologi (medeltid - 1700-tal) så är det inte helt ovanligt att man hittar textilfragment. De brukar då bestå av små brunfärgade trasor eller bruna trådar som rostat fast på något järnföremål och därmed bevarats. Det är väldigt ovanligt att det är större tygstycken som kommer i dagen. Ett exempel på större textilfynd är Söderköpingskjorteln från mitten av 1200-talet, vilken hittades 1984 i kvarteret Bryggaren. Vill vi se broderier som är samtida med våra undersökningar får vi vända oss till helt andra källor än jordfynden.

Nu finns ett fantastiskt tillfälle att se ett imponerande exempel på det sena 1600-talets broderi i form av de Königsmarckska tapeterna. De ställs ut här på Östergötlands museum under perioden 5 november 2015 - 28 februari 2016. Det är konstverk av världsklass som visar en familjeberättelse från europeiskt 1600-tal.

Tapeterna är broderade med ull och silke på gles tuskaftad linneväv. De är i första hand broderade med petit-points och korsstygn. Enligt en obekräftad tradition var det systrarna Aurora och Amalia von Königsmarck som broderade tapeterna med hjälp av vänner och tjänare. Sammanlagt har de sex broderade tapeterna en yta på hela 34 kvadratmeter.


Triumftapeten
De Königsmarckska tapeterna är gjorda som sex teaterscener och de berättar om det sena 1600-talet i Sverige och Europa. Det handlar om kärlek och politik, nöje och allvar, liv och död. Namnen på tapeterna är: Maskerad, Triumf, Allegori, Barndomen, Rikssalen och Ålderdomen. 

Huvudpersoner är den berömda Aurora von Königsmarck, systern Amalia och Amalias man Carl Gustaf Lewenhaupt. I äktenskapstapeten träder även Sveriges drottning Ulrika Eleonora den äldre in på scenen.

Tapeterna har en gång hängt på Vinäs slott på gränsen mellan Östergötland och Småland. De donerades till museet år 1946 av grevinnan Anna Bogeman, född Stackelberg och gift Lewenhaupt i första giftet. De har periodvis varit utställda men är känsliga för slitage. Till utställningen har vi fått låna ett porträtt av Aurora von Königsmarck, målat 1684 av den svenska målarkonstens fader, hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl.

Just nu görs de sista justeringarna. Skyltar ska på rätt plats. Ljuset ska kontrolleras en extra gång – textilier från 1600-talet mår bäst när det inte är för ljust, så här är det 50 lux som gäller för det ljus som träffar broderierna. Och snart är det dags för vernissage. Utställningen invigs av vår konstintendent Stefan Hammenbeck på torsdag kväll – den 5 november 2015, kl 18.00.

Har du inte möjlighet att komma på invigningen så finns det fler möjligheter att höra Stefan berätta om tapeterna. I år visar han dem torsdagen den 19 november klockan 18.00, söndagen den 29 november klockan 14.00 och tisdagen den 8 december klockan 18.


Passa på att besöka utställningen!
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog