Historiska kartor berättar om Saltängen

Det är intressant att studera de äldre kartorna över staden för att se om vi kan hitta det som syns på kartorna vid de arkeologiska undersökningarna. Hur är marken använd? Syns vår tids gator på 1700-talskartorna? Från vilka byggnader kommer de grundstenarna vi hittar? Hur har dessa byggnader använts? Vilka bodde och arbetade här?

Hertig Johan, son till kung Johan III, bygger Johannisborgs slott 1614 en bit utanför den dåtida staden. Samtidigt börjar man förbereda för bebyggelse i området norr om Motala ström. Området kallas då Nya Staden. Den äldsta bevarade kartan över Norrköping är daterad till 1640. Tyvärr är den svårtolkad och därmed är den inte till mycket hjälp när det gäller att förstå bebyggelsen. En nästan samtida karta visar stadsjordarna, som är åkermarken kring staden och ägs av invånarna. Dessa kartor visar hur stadsjordarna börjar direkt norr om stadsområdet Saltängen och troligen har området för Nya staden under medeltid varit en del av stadsjordarna. Det har gjorts ¹⁴C-analyser som visar att äldre odlingslager kan dateras så tidigt som 1400-talet.  

Kopparstick från 1706 som ingår i Suecia et Hodierna.

Ett kopparstick daterat till 1706 och visar en vy över Norrköping sedd uppe från slottet. Man ser stadsjordarna som låg runt stadsbebyggelsen och Saltängen med Louis de Geers palats Stenhuset. Naturligtvis var det fint att bo nära palatset och här bodde flera förmögna köpmän, men här bodde även andra yrkesgrupper.

1719 var ett katastrofår för Norrköping. Staden anfölls av ryska soldater som plundrade och i stort sätt utplånade staden.  Redan året efter byggs staden upp igen med ny rätvinklig stadsplan och kvarteren redovisas med namn.

 

Tomtkarta över kvarteret Saltängen från 1728-1729. Tomt 1-4 blir senare 

kvarteret Mässingen där vi nu gräver. Då ägdes tomterna av Mässingsbruket. 

(Karta ur Lantmäteristyrelsens arkiv)

1728-1729 upprättas en karta där de enskilda tomterna är markerade. Tidigare kartor har endast visat kvarteren. Till kartan hör en ägarförteckning. Där kan man läsa namnet på ägarna till tomterna och även vilken titel de har. Det är viktigt att notera att det inte alltid är ägaren som bor på tomten. Man hyrde ut bostäder, verkstäder och butikslokaler

Stadskarta från 1783-1784 (Lantmäteristyrelsens arkiv)

1783-1784 upprättas en ny karta med tomtgränser och gator utritade. Saltängen är ett ytterområde med stora tomter som fortfarande gränsar till stadsjordarna. Gatunätet verkar inte var färdigt även om det är flera decennier efter ödeläggelsen 1719. Gatorna från Slottsgatan och norrut är nästintill obefintliga. Men man kan se Rodgagatan, som gränsar till vårt undersökningsområde i kvarteret Mässingen, och den har samma sträckning som idag.

På 1879 års karta syns Sveaparken för första gången med gångar lagda i ett fint symetriskt mönster. Rodgagatan känner man igen och den har samma utsträckning som idag. Det syns några nya gatusträckningar i anslutning till vårt arbetsområde som t.ex. Norra Promenaden, Järnvägsgatan, Magasinsgatan, Godsgatan.

Stadskarta från 1879 (Norrköpings stadsarkiv)

Byggnader är utritade så man kan få en aning om vad för sorts bebyggelse där varit och hur tomterna varit disponerade. I kvarteret Mässingen som vi undersöker, ser man två större byggnader ut mot Slottsgatan, vilka bör tolkas som bostadshus, medan det inne i kvarteret är en annan typ av byggnader. Dessa har förmodligen varit gårdshus med enklare bostäder, stall, förråd, brygghus, dass, verkstäder och andra uthus.  Andra historiska källor kan ge information om vilka människor som bodde och verkade här. De två större byggnaderna ut mot Slottsgatan har vi redan lokaliserat i vårt schakt.

Annika Jeppsson

Arkeolog