lördag 30 augusti 2014

Besök 1600- och 1700-tal på Arkeologidagen!

Nu har vi nått 1700-tal i kvarteret Mässingen. I torsdags och fredags rev vi grunden till ett hus från 1865 och ett kraftigt spis-/skorstensfundament till huset bredvid, som var från 1874. Båda husen har varit stenhus i två våningar med fasaderna ut mot Slottsgatan. Skorstensfundamentet var byggt av stora sprängstenar och det har grävts ner genom äldre byggnadslager.

Spisfundament med en bit av en tegelbelagd golvyta framför.
Under det ena huset har vi nu grävt fram grunden och spisfundamentet till en byggnad från 1700-talet. Då var det inte något stenhus på platsen. Den ganska enkla syllstensgrunden antyder att det rör sig om ett trähus eller möjligen ett korsvirkeshus. Strax intill finns ytterligare ett hus med syllstensgrund och ett rejält spisfundament. Fynden runt husen tyder på att de är från 1700-talet.

Syllstensgrund med ett stort spisfundament.
I Rodgagatan är vi redan nere på 1600-talet. Det beror på att gatan schaktades ut när 1800-talsbebyggelsen på platsen revs och 1700-talslagren har ersatts av ett 80 cm tjockt bärlager under asfalten. Nu när vi nått ner till kulturlagren har vi hittat syllstensgrunden till en mindre byggnad – troligen ett uthus av något slag.

Den lilla husgrunden i Rodgagatan grävs fram.
Söndagen den 31/8 är det dags för årets upplaga av Arkeologidag i hela Sverige. Då kommer vi att visa undersökningarna i Norrköping. Vi har två visningar: kl 12 och kl 13. Då berättar vi om undersökningen och våra fynd hittills. Vi samlas vid våra bodar i Sveaparken, intill Rodgagatan.

Vi ses på Arkeologidagen!

Ann-Charlott Feldt
Arkeolog

tisdag 26 augusti 2014

Historiska kartor berättar om Saltängen

Det är intressant att studera de äldre kartorna över staden för att se om vi kan hitta det som syns på kartorna vid de arkeologiska undersökningarna. Hur är marken använd? Syns vår tids gator på 1700-talskartorna? Från vilka byggnader kommer de grundstenarna vi hittar? Hur har dessa byggnader använts? Vilka bodde och arbetade här?

Hertig Johan, son till kung Johan III, bygger Johannisborgs slott 1614 en bit utanför den dåtida staden. Samtidigt börjar man förbereda för bebyggelse i området norr om Motala ström. Området kallas då Nya Staden. Den äldsta bevarade kartan över Norrköping är daterad till 1640. Tyvärr är den svårtolkad och därmed är den inte till mycket hjälp när det gäller att förstå bebyggelsen. En nästan samtida karta visar stadsjordarna, som är åkermarken kring staden och ägs av invånarna. Dessa kartor visar hur stadsjordarna börjar direkt norr om stadsområdet Saltängen och troligen har området för Nya staden under medeltid varit en del av stadsjordarna. Det har gjorts 14C-analyser som visar att äldre odlingslager kan dateras så tidigt som 1400-talet.  

Kopparstick från 1706 som ingår i Suecia et Hodierna.
Ett kopparstick daterat till 1706 och visar en vy över Norrköping sedd uppe från slottet. Man ser stadsjordarna som låg runt stadsbebyggelsen och Saltängen med Louis de Geers palats Stenhuset. Naturligtvis var det fint att bo nära palatset och här bodde flera förmögna köpmän, men här bodde även andra yrkesgrupper.

1719 var ett katastrofår för Norrköping. Staden anfölls av ryska soldater som plundrade och i stort sätt utplånade staden.  Redan året efter byggs staden upp igen med ny rätvinklig stadsplan och kvarteren redovisas med namn.
 
Tomtkarta över kvarteret Saltängen från 1728-1729. Tomt 1-4 blir senare 
kvarteret Mässingen där vi nu gräver. Då ägdes tomterna av Mässingsbruket. 
(Karta ur Lantmäteristyrelsens arkiv)

1728-1729 upprättas en karta där de enskilda tomterna är markerade. Tidigare kartor har endast visat kvarteren. Till kartan hör en ägarförteckning. Där kan man läsa namnet på ägarna till tomterna och även vilken titel de har. Det är viktigt att notera att det inte alltid är ägaren som bor på tomten. Man hyrde ut bostäder, verkstäder och butikslokaler

Stadskarta från 1783-1784 (Lantmäteristyrelsens arkiv)
1783-1784 upprättas en ny karta med tomtgränser och gator utritade. Saltängen är ett ytterområde med stora tomter som fortfarande gränsar till stadsjordarna. Gatunätet verkar inte var färdigt även om det är flera decennier efter ödeläggelsen 1719. Gatorna från Slottsgatan och norrut är nästintill obefintliga. Men man kan se Rodgagatan, som gränsar till vårt undersökningsområde i kvarteret Mässingen, och den har samma sträckning som idag.

På 1879 års karta syns Sveaparken för första gången med gångar lagda i ett fint symetriskt mönster. Rodgagatan känner man igen och den har samma utsträckning som idag. Det syns några nya gatusträckningar i anslutning till vårt arbetsområde som t.ex. Norra Promenaden, Järnvägsgatan, Magasinsgatan, Godsgatan.

Stadskarta från 1879 (Norrköpings stadsarkiv)
Byggnader är utritade så man kan få en aning om vad för sorts bebyggelse där varit och hur tomterna varit disponerade. I kvarteret Mässingen som vi undersöker, ser man två större byggnader ut mot Slottsgatan, vilka bör tolkas som bostadshus, medan det inne i kvarteret är en annan typ av byggnader. Dessa har förmodligen varit gårdshus med enklare bostäder, stall, förråd, brygghus, dass, verkstäder och andra uthus.  Andra historiska källor kan ge information om vilka människor som bodde och verkade här. De två större byggnaderna ut mot Slottsgatan har vi redan lokaliserat i vårt schakt.

Annika Jeppsson
Arkeolog


söndag 24 augusti 2014

Nu gräver vi i Norrköpings 1600- och 1700-tal

Under perioden 18 augusti till 3 oktober pågår en undersökning av 1600- och 1700-talslämningar i Norrköping. Det är ett ca 3.500 kvadratmeter stort område i kvarteret Mässingen, Rodgagatans västra del och Sveaparkens södra del som ska undersökas. Undersökningarna är ett led i Norrköpings kommuns planer på att bebygga delar av området. Denna gång gräver vi tillsammans med arkeologer från Jönköpings läns museum. 
Stadskarta från år 1879 med undersökningsområdet markerat.
Undersökningsområdet ligger inom den s k  ”Nya staden” som planlades under hertig Johans tid på 1610-talet. Stadsdelen anlades på stadens åker- och betesmarker. Detta var i en tid då Norrköping expanderade kraftigt. Från 1570-talet till 1620-talet tredubblades stadens befolkning. Nya staden var ett högstatusområde där Louis De Geer lät uppföra sitt palats, Stenhuset, invid Motala ström.

Nu har vi tagit de första skoptagen.
Förra året gjordes en arkeologisk förundersökning i området och den visade att det finns flera välbevarade byggnadslämningar i det område som nu undersöks. Vi förväntar oss även att hitta bakgårdar med spår efter uthus och trädgårdsodling. Där kan vi bl a få en inblick i vad stadsborna odlade på sina gårdar. 

De första fynden, gamla skor och en kakelugnslucka.
På onsdagarna kommer vi att visa de pågående undersökningarna både i en kortare lunchvisning kl 12.30 och en lite längre visning kl 18.00. Det blir samling i Sveaparken vid Rodgagatan. Visningstillfällena är 3/9, 10/9, 17/9, 24/9 och 1/10. Det är fri entré till visningarna. Förutom onsdagsvisningarna kan ni besöka oss redan på Arkeologidagen på söndag 31/8. Då visar vi undersökningarna kl 12.00 och kl 13.00.

Man kan även följa undersökningarna här på bloggen och på facebook-sidan Arkeologi och byggnadsvård på Östergötlands museum.

Kom och besök oss i Mässingen
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog


Här hittar du rapporten från förundersökningen
http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6821

Här hittar du Norrköpings kommuns detaljplan över området
http://www.norrkoping.se/bo-miljo/stadsutveckling/detaljplaner/saltangen/detaljplan-for-del-av-sal/index.xml

onsdag 20 augusti 2014

Arkeologi inför Ullevileden

I förra veckan påbörjade vi en arkeologisk slutundersökning inför byggnationen av en ny ringled, Ullevileden, i Linköping. Undersökningen berör två boplatser: RAÄ 342 vid fd Aspegården och RAÄ 503 vid Åby Västergård.


Vi har startat med boplatsen vid Aspegården, i närheten av varuhuset ÖoB. Den drygt 2600 m2 stora ytan är nu framschaktad med hjälp av grävmaskin och vi har hittat ca 150 boplatslämningar i form av stolphål, gropar, härdar och kokgropar. Utöver det har vi även funnit resterna efter en förhistorisk väg. Bland stolphålen kan vi redan nu skönja ett hus men troligtvis finns det minst ett till. Dateringar från den föregående arkeologiska förundersökningen visar att de nu påträffade lämningarna troligtvis är anlagda någon gång vid århundradena runt Krist födelse, dvs äldre järnålder.

Just nu är vi i full färd med att undersöka alla anläggningar. Vi är tacksamma för att den stekheta sommarvärmen är över. Dock får vi dagligen besök av en sällan skådad mängd nyfikna getingar…

Den första september rullar vi vidare och börjar med undersökningen vid Åby Västergård.   

Återkommer snart med vidare resultat!

Fredrik Samuelsson
Arkeolog