Hönskyrkan på Frö gård uti Lillkyrka socken bjuder på två funktioner i en och samma byggnad - hönshus och klockstapel
Förr låg hönshuset på fägården där varje djurslag hade sin byggnad. Från och med 1800-talets mitt förändrades bebyggelsen på landsbygden, många nya praktiska och rationella idéer vann terräng liksom att byggnaderna nu skulle se prydliga ut.
Hönshuset på Frö är timrat och fasaderna har samma utformning som närliggande huvudbyggnad och flygel med putsade fasader. Byggnaden har tilltagna fönster mot solsidan för att få in ljus på våren så att hönsen skulle piggna till och börja värpa. Vid den här tiden placerades gärna hönshuset i trädgården. På så sätt fick man nära till hönshuset och kunde utfodra och plocka ägg oftare. Det var kvinnorna på gården som skötte hönsen. Stor omsorg lades ner på dom små pullorna så att dom värpte bra. Det var ofta kvinnans enda inkomst och som hon förfogade över helt själv.
Frö är en herrgård och hade förr många anställda i jordbruket. När vällingklockan klämtade var det signal för att dagens arbete började eller slutade och när det var middagsrast osv. Klockstapel har förutom vällingklockan högst upp i tornet även en klocka som visade tiden för gårdsfolket. Klockan drivs av ett tungt lod. Uret har en inskription med texten ”Brukspatron och riddaren M L Ekelund har till sin egendom Fröö säteri låtit tillverka denna tornklocka till tornuret därstädes.” Klockan är gjuten av Johan. A Beckman i Stockholm 1847.Därmed får man veta när hönskyrkan är byggd, något som inte är särskilt vanligt då äldre ekonomibyggnader oftast är utan datering.
Marie Hagsten
Byggnadsantikvarie
Mer att läsa om Fröö gård finns i på sidan 28-29 i Åkerbobladet från oktober 2011
http://www.akerbo.nu/bladet10_11.pdf
Hönshuset på Frö är timrat och fasaderna har samma utformning som närliggande huvudbyggnad och flygel med putsade fasader. Byggnaden har tilltagna fönster mot solsidan för att få in ljus på våren så att hönsen skulle piggna till och börja värpa. Vid den här tiden placerades gärna hönshuset i trädgården. På så sätt fick man nära till hönshuset och kunde utfodra och plocka ägg oftare. Det var kvinnorna på gården som skötte hönsen. Stor omsorg lades ner på dom små pullorna så att dom värpte bra. Det var ofta kvinnans enda inkomst och som hon förfogade över helt själv.
Frö är en herrgård och hade förr många anställda i jordbruket. När vällingklockan klämtade var det signal för att dagens arbete började eller slutade och när det var middagsrast osv. Klockstapel har förutom vällingklockan högst upp i tornet även en klocka som visade tiden för gårdsfolket. Klockan drivs av ett tungt lod. Uret har en inskription med texten ”Brukspatron och riddaren M L Ekelund har till sin egendom Fröö säteri låtit tillverka denna tornklocka till tornuret därstädes.” Klockan är gjuten av Johan. A Beckman i Stockholm 1847.Därmed får man veta när hönskyrkan är byggd, något som inte är särskilt vanligt då äldre ekonomibyggnader oftast är utan datering.
Marie Hagsten
Byggnadsantikvarie
Mer att läsa om Fröö gård finns i på sidan 28-29 i Åkerbobladet från oktober 2011
http://www.akerbo.nu/bladet10_11.pdf
Kommentarer
Skicka en kommentar