Rum i Linköpings undre värld

Då och då dyker det lite oväntat upp källare när vi arkeologer gräver i städerna. Jag kom att tänka på dessa i samband med inlägget här på bloggen om halvkällarna hos Farbror Mellin förra veckan. Några av källarna kanske vi känner till från tidigare undersökningar, gamla byggnadsritningar eller tidningsnotiser. Andra kommer som överraskningar vid schaktningar i stadens gator och gårdar. Framöver kommer vi att presentera några sådana källare här på vår blogg.


Jag börjar som sig bör med en av de äldsta och mest väldaterade. Den hittade vi i kvarteret Brevduvan i Linköping redan 1987 när man skulle bygga ett nytt stort hus. Några kanske minns den stora utgrävningen som pågick invid Klostergatan under åren 1987 och 1989. Då undersöktes två medeltida stadsgårdar som låg på varsin sida om en liten gränd. Gränden, som utgick från Klostergatans föregångare Gamla Stångsgatan, försvann redan mot slutet av 1500-talet.

Under golvet i bostadshuset i den gård som vid 1300-talets slut låg söder om gränden, fanns en timrad källare. Källaren var 2,2 m i fyrkant och dryga metern djup. Väggarna, som bevarats, bestod av sex skift av furustockar. Stockarna var planhuggna på in- och utsida och mellan stockarna hade man drevat med vitmossa. Ursprungligen hade källaren haft ett kullerstensgolv som senare täckts av ett golv av kalkbruk. I ett hörn fanns en dräneringstunna nedgrävd och en mindre del var avskild med hjälp av ett par stockar.

Källaren. Teckning Rikard Hedvall.
Allt tyder på att källaren har fungerat som en matkällare. Det avskilda båset var kanske avsett till förvaring av rotsaker, t ex rovor, svartrötter och palsternackor. En bit av en 800 år gammal palsternacka har hittats vid en schaktning i Bokhållaregatan i Linköping. Den har vi berättat om förut här på bloggen.

Provtagning med motorsåg.
Så var det då det där med dateringen. Det är inte varje dag arkeologer ”gräver” med motorsåg men det här var ett sådant tillfälle. Träskivor sågades från timmerstockarna och skickades på dendrokronologisk analys. Det visade sig att timret till källaren var från vintern 1384-85. Bebyggelsefasen som källaren hör till varade nära 100 år, fram mot slutet av 1400-talet. Därefter förändras bebyggelsen helt på gården söder om gränden. En stenlagd gårdsplan läggs ut över platsen för bostadshuset med källaren och nya hus uppförs väster och söder om gårdsplanen.

De två gårdarna och den lilla gränden. Källaren fanns under det 
högra bostadshuset, d v s söder om gränden. Teckning Mats Gilstring.

Nämnas bör att källaren faktiskt fortfarande finns kvar. Timret konserverades och den visades på museet för drygt 20 år sedan i utställningen Två städer, som speglade Linköping och Söderköping under medeltiden. Numera förvaras källarens timmer på vinden i det medeltida stenhuset på Rhyzeliusgården i Linköping.

Ann-Charlott Feldt
Arkeolog

En bok om undersökningarna i kvarteret Brevduvan, Två gårdar i biskopens stad, utkom 1997 och den finns till salu i butiken på Östergötlands museum.

Länk till inlägget om palsternackan i Linköping

Läs mer om dendrokronologi


Kommentarer