tisdag 29 april 2014

Underliga källare på Farbror Mellins torg i Linköping

Sedan några veckor tillbaka gräver vi på Farbror Mellins torg i Linköping. Om du, som så många andra, aldrig har hört talas om torget förut beror det på att det är ett ganska nytt namn på platsen framför ”gamla-gamla” polishuset, d v s den öppna platsen vid Näringslivets hus och Handelsbanken i korsningen Ågatan och Repslagaregatan.

Lars Johan Mellin, som sedan 2011 lånat sitt namn åt torget, föddes 1860 i Västergötland och flyttade 1887 till Linköping. Han bodde kvar i staden fram till sin död vid 79 års ålder, år 1939. Dekoratören Mellin var en välkänd Linköpingsbo. Han började anlägga en trädgård vid Ågatan redan 1903 och år 1917 utnämndes den till Linköpings vackraste.





















Mellin var djup religiös och var soldat i Frälsningsarmén. Han ägnade sig åt ideellt arbete bland stadens ungdomar och öppnade sitt hem för värnpliktiga och ynglingar som utbildade sig i Linköping. Det var dessa ungdomar som kallade honom Farbror Mellin. ”Farbror Mellins pojkar” bekostade hans gravsten som finns på Linköpings gamla griftegård. Pojkarna möttes en sista gång i hans trädgård i maj 1944 alldeles innan husen vid Ågatan revs. Bilderna från trädgården och bilden på Farbror Mellin har vi hittat i Östergötlands museums arkiv.

Den arkeologiska undersökningen på Farbror Mellins torg fortskrider i strålande solsken. Visst är det underbart att ha fint väder när man gräver men mycket sol är inte alltid så bra. Kulturlagren torkar ut och det innebär att Linköpings leriga lager förvandlas till något som närmast påminner om soltorkat tegel. Det sliter på både arkeologer och redskap. För att slippa gräva i den soltorkade leran har delar av undersökningsområdet täckts in med presenningar.

Nu försöker vi hitta något under golvet som kan datera källarna. 
Redan i början av undersökningen hittade vi en halvkällare med två rum och stensatt golv i den del av undersökningsområdet som en gång utgjorde Farbror Mellins gård på Ågatan 13. Vi tror att båda rummen var i bruk ännu in på 1900-talet då de var fyllda med en massa bråte från tiden innan den gamla bebyggelsen revs 1944. Nu letar vi under golvet i det ena källarrummet efter något som kan visa när källarna byggdes. 

Kanske finns det någon som vet vad halvkällaren använts till. Kom gärna med tips!

Ann-Charlott Feldt
Arkeolog

Unga soldater träffas i Farbror Mellins trädgård


Följ länken om du vill veta mer om Linköpings kommuns planer för Farbror Mellins torg http://www.linkoping.se/sv/Bygga-bo/Planer-och-projekt/Byggprojekt/Farbror-Mellins-torg-/

onsdag 23 april 2014

Dags för byggnadsvårdstips?

Solen lyser upp tillvaron och helgerna hopar sig. Därmed också tillfällen att inspektera bostäder/sommartorp efter vinterns härjningar. Har tegelpannorna gått sönder? Har kittet rasat från fönsterbågarna? Är det sprickor i den putsade fasaden? Rök det in i spisen när man eldade i påskas? 

En traditionell enkelstuga i två våningar på den östgötska landsbygden.
Frågorna hopar sig. Var får jag tag på rätt material och vad är rätt material? Och vilka insatser ska jag börja med? Nu är det hög tid att planera inför årets byggnadsvårdsåtgärder.

Under spritputsen kan det finnas rötskador, lugn det går att åtgärda.
I kväll berättar jag om byggnadsvård. Kom till Gamla Skolgatan 10 i Söderköping och bli inspirerad. Det är S:t Ragnhilds Gille som arrangerar kvällens föredrag, kl 18.30

Vi ses ikväll!
Marie Hagsten
Byggnadsantikvarie


tisdag 15 april 2014

Ett brunshus på Skäningstårg - var det gåtans lösning?

För snart två månader sedan skickade vi ut en fråga i ett inlägg här på bloggen. Vad var det för byggnad som fanns avbildad på en teckning från 1860-talets Skänninge? Teckningen, som ritades av O A Mankell för Ny Illustrerad Tidning, visade förutom rådhuset och Vårfukyrkan även en liten sexkantig byggnad. En byggnad som vi inte hittat på några stadskartor eller gamla fotografier och ingen tycktes veta vad det var för ett hus. Troligen var det just det husets grundmur vi hade hittat vid en schaktningsövervakning för ett par år sedan.

En vy från Skänninge anno 1868, tecknad av O A Mankell.
Det kom in många tips och idéer via olika sociala forum på nätet. Det var inte bara direkt i vår blogg som svaren dök upp utan även på Facebook där olika personer delat länken till inlägget. Ett riktigt bra tips kom t o m på finska från en kusin till en av mina egna Facebook-vänner - en arkeolog från Åbo.

Bland de förslag som dök upp fanns en arrest eller en fängelselokal, ett benhus, ett gravkor eller en likbod, en tiondebod eller en rustbod. Från en tidigare kollega kom frågan om det möjligen kunde vara ett pumphus. Från Skänninge kom en berättelse om att man ska ha använt huset till förvaring av kvastar och andra redskap. Tipset från Åbo var att det skulle kunna vara en brunn. Brunnshuset i Åbo finns på en bild från tidigt 1900-tal i Åbo Akademis bildsamling (länk till bilden finns längst ner). Det är byggt i trä på en stengrund.

Lösningen till gåtan tror jag att jag har fått från en tidigare Skänninge-guide. Han drog sig till minnes att han någon gång hört att byggnaden skulle ha hyst stadsbrunnen eller stadskällan. Han snokade runt lite och efter ett par dagar kom ett meddelande från honom med en arkivbeteckning från Vadstena landsarkiv till en handling rubricerad "Ett brunshus på Skäningstårg".

På ritningen i Vadstena Landsarkiv finns den här genomskärningsritningen av en åttkantig
byggnad med pump. Byggnaden är dessutom försett med en vattenkonst i form av en urna
som det sprutar vatten ur uppe på taket. Någon sådan finns inte på Mankells teckning och
kom kanske aldrig konstrueras. (Landsarkivets handling SE/VALA/01709/JIII/021345)

Då var det bara att beställa en skanning av handlingen och efter några dagar kom den som en bild på mailen från Landsarkivet. Det visade sig att det inte var någon karta som jag hade hoppats. Istället var det konstruktionsritningar till ett par olika förslag på ett brunnshus som skulle placeras på torget i Skänninge. Där fanns även konstruktionsritning för själva pumpstocken. Det ena förslaget var en fyrkantig byggnad och det andra förslaget var en åttkantig. På Mankells teckning ser byggnaden sexkantig ut. Om det beror på att man ratade båda ritningsförslagen och byggde någonting mitt emellan eller om det är teckningen som är otydlig vill jag låta vara osagt. Tyvärr saknade ritningen datering men man kan anta att den tillkommit i början av 1800-talet. Det är mycket frestande att tro att ett brunnshus är lösningen på vår gåta. Men helt säkra kan vi inte vara.

Ett stort tack för alla tipsen!

Ann-Charlott Feldt
antikvarie/arkeolog


Länk till brunnen i Åbo


Länk till Vadstena landsarkiv
https://riksarkivet.se/vadstena