tisdag 26 november 2013

Nytt om gammalt järn

Igår, måndags, var jag i Stockholm på ett seminarium, med titeln Aktuell arkeologisk forskning kring äldre järnhantering. Det var Jernkontorets Bergshistoriska utskott som hade anordnat det. Ett femtiotal riktiga blästbruksnördar hade slutit upp. Vi avhandlade bland annat om det verkligen går att 14C-datera järn, d v s 14C-datera de oerhört små mängder med kol som finns i järnet; kol som har tillförts processen när järnet framställdes. Som man kanske kan ana finns det gott om felkällor vid sådana dateringar, vilket ibland kan resultera i att vissa järnföremål tidsmässigt hamnar i äldre stenåldern! En möjlig metod, men med många problem, med andra ord!

Slaggvarp från blästbruk i Krankebo, Nykils socken
I övrigt presenterades flera forskningsprojekt från olika delar av Skandinavien. Moa Lorentzon från Jönköpings läns museum berättade om undersökningarna av medeltida blästugnar i utmarkerna söder om Jönköping, och om de kemiska analyser av slagg och järn, som har visat att järnet med stor sannolikhet har vidareförädlats inne i det medeltida Jönköping. Lena Grandin, geokemist på Geoarkeologiska laboratoriet i Uppsala gick igenom hur sådana analyser går till, med tillhörande problem och möjligheter. Den norske arkeologen Bernt Rundberget redogjorde för undersökningarna av det medeltida blästbruket på Gråfjellområdet, i norska Hedmark. Det var Nordens hittills största undersökning av blästbruk, och också grunden för Bernt Rundbergets avhandling Jernets dunkle dimension. Jernvinna i sörlige Hedmark. Sentral ökonomisk faktor og premiss for samfunnsutvikling c. AD 700 - 1300. 

Lars Erik Englund, en av Nordens största experter på blästbruk, beskrev sina inventeringar och upptäcker av vattendrivna smedjor och blästugnar i Sunnerbo härad i sydvästra Småland. Själv pratade jag om min forskning av det hittills ganska okända blästbruket i Östergötland. Titeln var: En liten början på något mycket större? 500-tal i Hällestad och 1200-tal i Nykil, rapport från ett forskningsprojekt om äldre blästbruk i Östergötland, vilken anspelar dels på de olika dateringar jag har fått från olika lokaler i länet, dels att jag förmodligen bara har skrapat på ytan - än så länge. Mycket återstår att upptäcka i skogarna, både i södra och norra delarna av landskapet. Jag hoppas kunna prestera en skriftlig rapport om ämnet framåt våren.

Erika Räf, arkeolog och slaggnörd



MARK – rapport från ett årsmöte

I torsdags och fredags var det full fart här på museet. Då hade vi ett drygt 80-tal arkeologkollegor på besök. Det var årsmöte i den Museiarkeologiska branschorganisationen – MARK och medlemsmuseernas arkeologer deltog närmast mangrant.


MARK bildades 2009 och är branschorganisation för regionala och kommunala museer i Sverige som bedriver arkeologisk uppdragsverksamhet.  Genom att flera museer samverkar kan vi hjälpas åt att utveckla uppdragsarkeologin. Det kan bl a röra sig om forskning, teknisk utveckling, publikt arbete och omvärldsanalys. Tanken är att skapa en verksamhet med både regional förankring och överregionala styrkor.

Nu hade vi chans att förmedla resultat, diskutera vad som är på gång, höra föredrag och mingla. De olika nätverksgrupperna inom MARK fick tid att träffas och diskutera sina frågor. Vi fick dessutom information om hur det går med flytten av UV (Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet) till Historiska museet och så fick vi veta mer om Riksförbundet Sveriges museer.

Föredragen var spännande och berörde allt från stenålder till 1700-tal. Torsdagen ägnades till stor del åt döden. Vi fick höra om Vintriegravfältet i Skåne som använts från 4000 f Kr till år 1712 e Kr och kyrkogården i Nya Lödöse. Efter lunch fick vi förfasas över galgbackar och avrättningar på såväl historiska kartor från Småland och som i utgrävt skick från galgbacken vid Kvarnbacken i Vadstena. Röjningsrösena i Farstorp i Jönköpings län bjöd på underligheter och Ostlänksplaneringen gav frågor inför framtiden.  På fredagen var det så äntligen dags att få förundras över guldfynden från Västra Vång i Blekinge. Från guldfynd och blekingska ekbackar kastades vi sedan ner i de leriga kulturlagren i Nya Lödöse för att därefter fortsätta upp på väggarna i ett föredrag om byggnadsarkeologi.

Keramikfynd i Nya Lödöse
Som ni ser var det ett fullmatat program. En omvärldsbevakning och ett kunskapsutbyte av allra trevligaste slag. Jag vill passa på att tacka alla som var med på mötet för två spännande dagar och längre ner finns länkar där man bl a kan läsa om flera av de platser vi fick höra om på föredragen.

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie


Läs mer om MARK på http://www.m-ark.se/index.htm

Undersökningen av gravarna i Vintrie hittar du bl a på Youtube
och rapporten från undersökningen finns här

Mer om Västra Vång

Mer om utgrävningarna i Nya Lödöse

Mer om undersökningarna i Farstorp finns på bloggen Arkeologi i Jönköpings län

Emma berättar om galgbacken i Vadstena i ett inlägg på vår blogg 

tisdag 19 november 2013

En bortglömd grav i Berga

Efter fyra veckors grävning blev vi i början av november klara med slutundersökningen av delar av det yngre järnåldersgravfältet RAÄ 60 i Berga. Den aktuella ytan hade redan undersökts av arkeologer under 1960-talet men eftersom man då bara grävde och undersökte gravar som var synliga ovan mark bedömde vi och länsstyrelsen att det fanns en stor risk att ytan fortfarande innehöll ”bortglömda” gravar som inte var synliga ovan mark och som därför inte hade undersökts.   

Med facit i hand kan vi nu konstatera att den arkeologiska metod som användes under 1960-talet inte var tillräcklig för att upptäcka alla gravar och övriga anläggningar på ett gravfält. Till skillnad mot då schaktade vi nu fram hela ytan med hjälp av grävmaskin. Till en början var resultatet ganska magert. Visserligen hittade vi nio eldstäder samt ett par gropar och stolphål men de förväntade gravarna lös med sin frånvaro.

Schaktning. Stensträngen RAÄ 293 i förgrunden.

I östra delen av ytan, på ett stenrikt mindre höjdparti, observerade vi dock plötsligt små brända ben i marken efter att grävmaskinen tagit bort det översta jordtäcket. Vid den efterföljande rensningen påträffades ännu mer ben och även keramik. På grund av detta använde vi såll när vi sedan undersökte höjdpartiets fyndförande lager. Totalt sållade vi fram drygt sju kilo brända ben, varav en del är människoben och en del djurben. Förutom benen hittade vi även keramik samt metallföremål, framför allt i form av nitar och små nubb. Vid undersökningen noterade vi även att en stor del av stenen på höjdpartiet var påförd och den lilla höjden hade alltså delvis skapats på konstgjord väg.  

Rensning av det mindre höjdpartiet.

Utifrån fynden kan gravanläggningen sannolikt dateras till senare delen av yngre järnålder, d v s samma tidsperiod som de undersökta gravarna från 1960-talet kunde dateras till.

Slutligen några rader om ett mycket trevligt och roligt besök vid utgrävningen. Eftersom utgrävningsytan angränsade till Bäckskolan erbjöd vi skolan visningar för sina elever och en dag kom klass 2A och 2B på besök. Barnens nyfikenhet och frågvishet imponerade stort på oss. Vi blev även väldigt glada för de fina teckningarna!    


Fredrik Samuelsson
antikvarie  


fredag 15 november 2013

Gustav Vasas nya kök

Förra veckan hade vi ett spännande mat- och måltidshistoriskt seminarium här på museet. Det anordnades av Hagdahlsakademin och Linköpings slotts- och domkyrkomuseum. Seminariet handlade om den fantastiska handskriften Kh54 som bl a innehåller biskop Brasks matsedlar och tjänstebeskrivningar för biskopens tjänarstab. Min plan för seminariet var att lyssna och lära men dagen innan det hela skulle dra igång fick jag ett telefonsamtal - En av föredragshållarna var sjuk. Kunde jag tänka mig att hoppa in och berätta om köken på Linköpings slott? Jag svarade ja och sedan var det bara att sätta igång med att leta bilder och uppdatera minnet.

Yttre borggården och parkeringen. Markeringen av källargrunden finns bakom
träden ungefär vid den mellersta lyktstolpen till höger om träden.

Jag har tidigare berättat om Braskens kök här på vår blogg. Nu, när jag gick igenom de olika köksutrymmena på slottet inför mitt föredrag, kom jag att tänka på ett kök som faktiskt inte låg inne i själva slottet. Det finns en stensatt markering i den östra delen av Yttre borggården, precis i kanten av parkeringen. Många har nog gått rakt över markeringen utan att fundera närmare över vad den visar. Där låg Gustav Vasas nya kök. Och där kom det att finnas kvar ända till dess att det ödelades i den stora stadsbranden år 1700.


Utsnitt ur 1651 års stadskarta över Linköping (Lantmäteristyrelsen Akt D64-1:3) som visar slottet med 
Stallgård och Konungsgård. På gårdsplanen till Konungsgården finns Gustav Vasas kök markerat.

När det gäller kunskapen om byggnaden så är vi lyckligt lottade. Den finns utritad på den äldsta stadskartan från 1651 och där anges tydligt att det rör sig om ett kök. En senare karta från 1729 berättar att det på platsen finns "En gammal källare ovan jorden". Genom Gustav Vasas räkenskaper vet vi att köket byggdes 1553, samtidigt med att flera andra ekonomibyggnader uppfördes på Yttre borggården. 1962 undersöktes kökets källarvåning av arkeologen och sedermera museichefen Gunnar Lindqvist. Undersökningen är rapporterad och i museets arkiv finns både foton och ritningar. I våra magasin finns dessutom alla föremålen som hittades.

Kökets källare vid undersökningen 1962. 
Kökets källare var 5,5x7,8 meter stor och man gick ner i den via en sten-trappa i öster, d v s från den nuvarande parkeringen. Källar-murarna, som var av kalksten, fanns kvar till en höjd av 1,2 m. Ursprungligen har källaren varit välvd och delar av en dörromfattning var murad av tegel. Golvet var stenlagt. Längs den norra väggen fanns rester efter parallellt liggande stockar som sannolik varit underlag för hyllor eller avsedda att placera öl- och vinfat på.  

Bland fynden fanns bl a tre tappkranar av brons, varav en var försedd med Antwerpens stadsstämpel i form av en hand. Där fanns också rester av lås, en mässingsljusstake, flera knivar, skärvor av keramik, ostronskal, skärvor av olika sorters glasbägare och mycket annat. I raseringslagren inuti källaren fanns spår som visar att den brunnit och mängden kalksten i raslagret tyder på att även källarens övervåning var uppförd i sten. Knappt 15 meter öster om källargrunden hittades en stensatt brunn som användes samtidigt som köket ovanpå källaren var i bruk.

En mässingsljusstake och en tappkran om hittades vid undersökningen.
Vi vet inte varför Gustav Vasa lät bygga ett nytt kök. Kanske var det på grund av eldfaran som han ville flytta ut köket från själva slottet. Kanske var köket avsett att betjäna de som hade sitt arbete på Yttre borggården. Kanske var de gamla köksutrymmena dåliga och omoderna.


Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

Här är direktlänk till inlägget om Braskens kök

torsdag 7 november 2013

Uppdrag dokumentation

Nu är det dags. På söndag 10/11 invigs en utställning i Dahlgrenssviten här på Östergötlands museum. Tidigt i våras berättade jag på bloggen om mina tankar kring vad vi nutida arkeologer lämnar efter oss i arkiven. Då skulle jag bidra med några texter till den planerade utställningen. Nu finns den snart på plats och den har fått namnet 
Uppdrag dokumentation


Att dokumentera är en stor del av arkeologernas, byggnads-antikvariernas och konservatorernas arbete och det är vad utställningen handlar om. I vårt arkiv finns fantastiska ritningar och och en stor samling unika foton tagna av legendariska museimän som t ex Bengt Cnattignius från och med 1920-talet och Anders Lindahl under 1940- och 50-talen. Det är foton som visar en helt annan, svunnen, värld. Men där finns också  bilder som visar fornlämningar, kulturmiljöer, byggnader och kyrklig inredning som har bevarats fram till i dag. Nu visar vi en glimt av den dokumentationsskatt vi har i våra arkiv och det dokumentations-arbete som ständigt pågår. 


Utställningen invigs kl 14.00 med ett samtal om vikten av dokumentation. Kom och hör vad två av våra tidigare museichefer, en tidigare länsantikvarie, en tidigare biträdande länsantikvarie och en stadsantikvarie har att säga om dokumentation.  

Vi ses på söndag!
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

Läs mer om vernissagen
http://www.ostergotlandsmuseum.se/posts/272

Länk till vårens blogginlägg Finns det något kvar?
http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2013/03/finns-det-nagot-kvar.html