Vad kom först – kartan, traditionen eller de mystiska högarna Skinnarsbo?

För snart två veckor sedan var det Arkeologidag i hela landet. Vi på museet gjorde en tur till trakterna mellan Kisa och Horn i södra Östergötland tillsammans kultur- och fritidschefen Jerker Carlsson i Kinda kommun. Evenemanget var lyckat med en lagom stor flock deltagare, många spännande frågor och ett fantastiskt väder.

Här berättar jag om pestgravarna i Skinnarsbo på Arkeologidagen.

En av de platser vi besökte var de s k pestgravarna i Skinnarsbo. På platsen finns ett tiotal avlånga gropar med likaledes avlånga, flacka högar bredvid. Min första reaktion när jag fick se de utpekade gravarna var att det rörde sig om vindfällen. Det är mycket som talar för den tolkningen. ”Gravarna” har relativt tydliga konturer vilket skulle kunna tyda på att de mystiska lämningarna inte är så särskilt gamla. Dessutom ligger högen på samma sida om gropen på samtliga. Det här antyder att det skulle kunna röra sig om en stormby som passerat och fällt en skogsdunge. Alla träden föll i vindriktningen och sedan rasade jord, grus och stenar med tiden ner från själva rotvältan och kom att bilda den ovala högen bredvid gropen.

Så långt var allt gott och väl. Visserligen skulle väl bygdens folk bli lite besvikna när deras pestgravar avfärdades som rotvältor men det är ju sådant vi arkeologer får leva med. Men sedan blev det inte riktigt som jag tänkt mig. När vi skulle förbereda Arkeologidagen kontrollerades de historiska kartorna. Från Skinnarsbo finns en storskifteskarta från 1811 och en karta från laga skiftet 1845 i Lantmäterimyndighetens arkiv. På båda kartorna är den utpekade pestkyrkogården markerad som en separat yta med en egen benämning. I handlingarna till de båda kartorna kallas den Kyrkogården. Det hade jag ju inte väntat mig.

Storskifteskarta från 1811. Kyrkogården finns längst till höger och är markerad med nr 45. 

Hästhagen är nr 50, Kyrkgärdet nr 19 och Djupkärret nr 44. Lantmäterimyndigheten akt 05-HOR-62.

På kartorna kan man se hur landsvägen mellan Skinnarsbo och Olofsboda passerar direkt norr om Kyrkogården, som är en liten markyta direkt intill bygränsen mot Olofsboda. I söder finns Djupkärret och den skog man numera passerar genom på vägen till Kyrkogården kallades Hästhagen. Spår efter hagens en gång röjda marker syns som spridda röjningsrösen i skogen. Nämnas bör väl också att det mitt emellan byn och Kyrkogården finns en åker som på kartorna kallas Kyrkgärdet.

Karta från laga skiftet 1845. Här har Kyrkogården fått nr 75. Här syns även landsvägen
 tydligare än på den äldre kartan. Lantmäterimyndighetens arkiv akt 05-HOR-100

Enligt traditionen ska det vara gravar från digerdöden, d v s den stora pesten i mitten av 1300-talet. En annan möjlig tolkning är att det rör sig om gravar från den pestvåg som svepte över landet 1710-1711. På 1700-talet fanns tydliga direktiv att de dog i pesten skulle begravas i sina gångkläder på avsides platser. Vi vet inte hur många som dog i pesten 1710-1711 i Horns socken eftersom att det inte finns några bevarade kyrkböcker från den tiden. Från den pestvågen finns dock flera kända gravplatser och några har dessutom undersökts. Till dessa hör Pestbacken i Olofström (Blekinge län), där ett stort antal gravar undersöktes. Även på pestkyrkogården vid Kampen i Linköping har skelett påträffats och den har jag berättat om tidigare här på bloggen.

Det är nu frågorna hopar sig. Finns det en gammal tradition i bygden redan i början av 1800-talet som berättar att detta är en begravningsplats för pestens offer? Är kopplingen till digerdöden en senare tillkommen detalj i berättelsen? Är namnet Kyrkogården bara ett sätt att förklara till de gropar och högar som finns i området? Kan namnet ha missuppfattats av lantmätaren i samband med storskiftet 1811? Anspelar namnet på läget invid vägen mot Olofsboda, som ledde vidare till kyrkan i Horn? Kan namnen Kyrkogården och Kyrkgärdet antyda att dessa ytor tillhört kyrkan? Är groparna och högarna spår efter vindfällen på en pestkyrkogård? Om ni som läser börjar känna er snurriga så förstår ni nog hur man som arkeolog känner sig när man ska berätta om det här för folket i trakten.

Ann-Charlott Feldt

1:e antikvarie

Vill du läsa om pestkyrkogården vid Kampen i Linköping

http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2011/05/pestkyrkogarden-vid-kampen.html

Länk till boken om Pestbacken

http://www.arkeologibocker.se/prod/Pestbacken_232253/Lagerrensning--REA_91152/SWE/SEK

Här kan du ladda ner den arkeologiska rapporten från undersöknigen av Pestbackn i Olofström

http://www.arkeologiuv.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/rapporter/uv_syd/uv_syd_2002/rs2002_15.pdf

Vill du läsa mer om pesten i Blekinge

http://www.blekingemuseum.se/verks_03/pdf/pesten_katalog.pdf