fredag 28 juni 2013

Bland brunnar och vattenhål i Ödeshög

Lagom till midsommar blev vi klara med den första delen av den arkeologiska undersökningen i utkanten av Ödeshögs medeltida bytomt. Jag berättade om den, här på bloggen, för två veckor sedan. Undersökningen kommer att fortsätta efter semestern. Nu kan bergsprängare och byggjobbare börja arbeta på de ytor vi hunnit undersöka. Under vår andra undersökningsvecka fick vi ett par rejäla överraskningar. Och inte bara rejäla, de var ganska blöta också.

Att dokumentera vattenhål är inte alltid så lätt och inte blir det bättre ev ett rejält ösregn
På förundersökningen i våras grävdes en brunn ut. Den fanns ungefär mitt i vårt undersökningsområde. Nu, när vi tog bort matjorden några meter ifrån platsen för brunnen, dök det upp ett stort område med mörk jord kantad av stenar. En provgrop grävdes med maskin och det visade sig snabbt att vi hade ett vattenproblem. Redan på 50-60 cm djup tryckte vattnet upp. Vi beslöt att schakta ner till orörd mark – om vi nu bara kunde se den under allt vatten… När vi äntligen nått en botten av fin grå sand tryckte vattnet upp med en förfärande fart. Det steg med nära en decimeter i timmen och det gick inte att tömma schaktet helt. Ett första försök gjordes att rensa och rita en profil genom anläggningen. Men då bestämde sig vädrets makter för att hjälpa till att fylla på med mer vatten. Till slut nådde vattnet nästan över stövelskaften. Vi gav upp, beställde en pump och fortsatte undersökningen dagen därpå under bättre förhållanden.

Den stora mörkfärgningen visade sig vara ett igenfyllt vattenhål. Det var format som en skål och minst 7x10 meter stort (en del är kvar att undersöka efter semestern). På det djupaste stället var det 1 meter djupt. Vattenhålet hade ett brätte av en ojämn stenläggning och det fanns även spår efter att man vid lika tillfällen grävt sig ner i en del av vattenhålet och kompletterat stenläggningen på en ny nivå – kanske för att få klarare vatten. De enda fynd vi hittade i vattenhålets fyllning var spridda djurben. I de övre lagren fanns rikligt med små vita snäckskal.

Längre åt sydöst hittade vi en brunn med ett timrat brunnskar. Även här tryckte vattnet upp så fort vi började gräva oss ner. Brunnen kom att bli 1,6 m djup innan vi nådde samma fina grå bottensand som fanns i botten på vattenhålet.






Timringen bestod av mycket kraftiga träplankor eller snarare kanske kluvor. När brunnen fylldes igen har man passat på att göra sig av med slagg, djuren och störar från en gammal gärdesgård som antagligen legat och skräpat i närheten.

Brunnar och vattenhål är alltid spännande då bottenslammet kan fungera som ett historiskt arkiv av pollen och fröer från den tid då de var i bruk. Vi har tagit in flera påsar med jord från bottenlagren och hoppas nu att vi ska få veta vad som växte vid Pilegården på medeltiden och kanske långt tidigare. Än har vi ju ingen datering av vare sig brunnen eller vattenhålet. Kanske får vi lika spännande resultat som när kollegan hittade ett 3.800 år gammalt linfrö - d v s drygt tusen år äldre än tidigare fynd av lin i Sverige. Erika berättade om det här på bloggen i september förra året. Det fröet hittades i Backasand strax öster om Ödeshög.

Med sommarhälsningar från arkeologerna på Östergötlands museum

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

Här har du direktlänken till Erikas inlägg om Sveriges äldsta linfrö

Botten är nådd!


tisdag 18 juni 2013

Nya fynd vid Lecas lertäkt

Lecakulor och block produceras i Linköping vid Lecas fabrik strax nordöst om staden. Dessa produkter kräver stora mängder med lera och leran kommer från mäktiga lertäkter som nu behöver utvidgas. Därför håller jag och min kollega Fredrik på att förundersöka en förhistorisk boplats som är registrerad i FMIS (det digitala fornminnesregistret) som Rystad 344 och ligger bakom Gärstadsverken.

På boplatsen har vi åtminstone fyra intensiva områden med boplatsanläggningar, dvs. spår av stolphål, gropar och eldstäder. Vi tror att det inom dessa anläggningsintensiva områden finns resterna efter boplatsens hus. Och detta vore förstås gott nog, en boplats med fyra, kanske fler, hus från brons- eller järnåldern. Denna gång har vi dock haft privilegiet att få en bonus att lägga till resultatet, en nyupptäkt hällristningslokal.


Några av skålgroparna. Foto Per Nilsson.

Hällristningarna ligger på ett impediment med berg och består av skålgropar, eller älvkvarnar som det också kallas, rännor, både avlånga rännor och rännor som är formade som krokar och slipade ytor. Det finns även kombinationer av de olika formerna, exempelvis har vi två skålgropar som förbinds med en huggen ränna.

Nu skall jag erkänna att en fullständig överraskning var hällristningslokalen inte och vi har aktivt letat efter just hällristningar inom förundersökningsområdet. Bara ett par hundra meter från vår plats finns en sedan tidigare känd skålgropslokal och ytterligare någon kilometer västerut ligger två hällristningslokaler vid Gärstad gård och den hällristningen är således känd som Gärstadristningen. Ristningarna vid Gärstads gård är lik de typer av hällristningar som vi nu påträffat med den stora skillnaden att det vid gården även finns figurer och bilder av bland annat skepp, yxor, en solhäst m m.


Per Nilsson och bloggskribenten vid dokumentationen
av hällristningarna. Foto Fredrik Samuelsson.
 
Med tanke på närheten till de tidigare kända hällristningarna har hällristningsletandet varit en del av vårt uppdrag och tidigt blev arkeolog Per Nilsson kopplad till projektet. Per arbetar till vardags på Riksantikvarieämbetet UV-Öst i Linköping men håller förnärvarande på med en avhandling kring brons- och järnålderns hällbilder. Totalt har vi identifierat ett 30-tal hällristningar och fler skulle antagligen påträffas vid en än mer noggrann dokumentation av berghällarna, vilket vi hoppas kan komma till stånd.

Vi du läsa mer om hällristningarna vid Gärstads gård kan du läsa Erika Räfs artikel i tidskriften Arkeologi i Östergötland från 2011 om Solhästen i Gärstad eller leta upp Fornvännen från 2011 och artikeln Ostkustens första solhäst av Roger Wikell, Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam. Du kan också följa länken till en digital version av artikeln.



Rickard Lindberg
Antikvarie

onsdag 12 juni 2013

Nu gräver vi i Ödeshögs medeltida bytomt

Geometrisk ägoavmätning över Ödeshög från 1639.
Lantmäteristyrelsens arkiv
Akt D151-81:1:d10:98-99
Nu har vi inlett slutundersökningen i kvarteret Limhallen 3 i Ödeshög. Där ska det byggas bostäder men först ska vi arkeologer undersöka platsen.

Den plats vi gräver på var under medeltiden en del av Ödeshögs bytomt, d v s området där byns gårdar var placerade. Första gången Ödeshög omnämns i de skriftliga källorna är år 1318 då två hertiginnor, båda med namnet Ingeborg, upplåter bl a en gård i Ödeshög (et curiam ødhishøgh. in osgocia sitam) till Linköpings domkyrka. 

Den äldsta kartan över Ödeshög är från 1639. Den visar att byn hade tio gårdar. Norr om bebyggelsen fanns kyrkan. Vår undersökning berör en del av Pilegårdens tomt, som har nummer 4 på kartan. Pilegården har idag en ny placering i den västra utkanten av Ödeshög. På kartan har vi markerat vårt undersökningsområde med en röd linje. Den gröna rektangeln visar den parkeringsplats som täcker en del av området.

I måndags började vi schakta bort matjorden och de moderna fyllnadsmassorna med grävmaskin. Vi inleder med två veckors undersökning av gräsytorna nu före semestern och sedan fortsätter vi ytterligare tre veckor efter semestern, då vi tar hand om de lämningar som finns gömda under parkeringens asfalt. Hittills, efter tre arbetsdagar, har vi hittat ett område med brunnar, kulturlager från 1500-1700-talen, ett område med förhistoriska lämningar samt fundament till en byggnad som vi kunnat identifiera på ett flygfoto från 1965. 


Viktoria öppnar upp den första provrutan i kulturlagret. 

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie


Läs mer om kommunens projekt:
http://www.odeshog.se/forstasideartiklar/gemensamtforstaspadtag.5.1e1302b13d888756672cac.html

http://www.odeshog.se/download/18.1e1302b13d888756672ca5/1369836610059/Limhallen+Broschyr.pdf

Här kan du läsa om planprocessen: 
http://www.odeshog.se/boendemiljo/planerochnybebyggelse/detaljplaner/antagnadetaljplaner.4.1e1302b13d88875667294b.html?folder=19.1e1302b13d888756672942&sv.url=12.1e1302b13d888756672955

tisdag 11 juni 2013

Dela hängmattan med biskop Brask i sommar

Snart är det dags för den nya boken om biskop Brask att lämna tryckpressen. Om en vecka - på tisdag den 18 juni kl 17.30 presenteras boken Hans Brask - biskop mellan påvemakt och kungamakt vid ett releaseparty på Linköpings Slotts- och Domkyrko-museum. 

Under hela 2013 uppmärk-sammar vi att det är 500 år sedan den (ö)kände biskopen tillträdde sitt ämbete och nu kommer boken där bl a flera av museets nuvarande och tidigare arkeologer bidragit med artiklar. 

I boken kan vi som läsare få en inblick i många olika aspekter av biskopens verksamhet. Vi får t o m lära känna Brasks föregångare biskop Hemming Gadh. Deras relation lär inte ha varit den bästa. Vi får följa med biskopen runt om i det stora stiftet och till slut på hans flykt undan Gustav Vasa. 


Biskop Brask och Gustav Vasa möts på Linköpings biskopsgård. Nu får vi 
mingla med de båda herrarna på Linköpings Slotts- och Domkyrkomusem.



















Vill du vara med och mingla på bokreleasen och få möjlighet att köpa boken till specialpris måste du anmäla dig senast imorgon 12/6. Följ länken
http://www.brask2013.se/kalendarium.html

Vi ses väl på tisdag?
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie