fredag 28 december 2012

Tankar inför 2013

Så här inför årsskiftet vill man gärna tänka tillbaka på allt som hände under året men också fundera över vad som ska ske under 2013. Som vanligt vet vi inte allt som ska göras. Några undersökningar är planerade och andra tror vi ska komma igång men vi vet inte säkert när det blir. En hel del kommer att dyka upp under året men vad och var har vi ingen aning om idag. Det finns dock en hel del annat som vi har bättre kontroll på.

Vår arkeologiska verksamhet drar igång redan på onsdag 2 januari då vi arrangerar Arkeolog för en dag kl 13-15 på museet. Då kan barn i åldern 7-12 år träffa arkeologerna, leta föremål, prova kläder, tillverka smycken m m. Vi hoppas att det blir lika välbesökt som tidigare år. http://www.ostergotlandslansmuseum.se/program.html


Munkebodaruinen. Var det här Biskop Brask bodde?
2013 kommer att vara Biskop Brasks år. Han var den siste katolske biskopen i stiftet och tillträdde biskopsstolen för 500 år sedan. Just nu arbetar vi med slutfasen på en bok med blandade artiklar om biskopen och hans tid. Mailen går varm mellan vår redaktör och layoutare och oss artikelförfattare. Ännu saknas några enstaka bilder och sista artikelmanuset är utlovat att inkomma om en vecka. Boken ska enligt planerna gå till tryck i slutet av januari. I den kommer man att kunna läsa om hans bostäder, livet i exil, skolgången, mathållningen och mycket annat spännande.

När jag ändå är inne på det där med artiklar så måste jag givetvis berätta att arbetet med ett nytt nummer av Arkeologi i Östergötland är på gång. Tidskiften, som vi ger ut tillsammans med våra kollegor på Riksantikvarieämbetet UV Öst, kommer med ett nytt fullmatat nummer med spännande artiklar om stort och smått någon gång i sommar. Kanske kommer Brasken med på ett hörn där också. Hos våra kollegor på UV arbetas det också för fullt med slutfasen på en bok om Skänninge där jag bidrar med en artikel om ett 1000 år gammalt mässingsgjuteri. En populär kortversion av den artikeln kan ni förresten läsa i förra numret av Arkeologi i Östergötland, under rubriken Medeltida blingbling made in Skänninge.


Grävning i Kanalgatan i Söderköping.

Det är inte bara grävande och skrivande som är på gång under 2013. Anders och Lars fortsätter med natur- & kulturvandringarna till våren. De nya vandringarna började planeras redan i höstas. Givetvis blir det också en Arkeologidag som vanligt i slutet av augusti. Till sist men inte minst får vi en ny museichef, Olof Hermelin, som vi givetvis vill passa på att hälsa välkommen. Han tillträder om bara några dagar och vi hoppas att han ska trivas hos oss.

Arkeologerna på museet önskar alla ett Gott Nytt År
 
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

onsdag 19 december 2012

Nu är det ljus här i vårt hus...

 
Ljusstake av keramik kopia av en medel-
tida ljusstake av keramik som hittades
vid undersökningar i Köpenhamn. I
museets samlingar finns fragment av
keramikljusstakar.
Julen närmar sig med stormsteg och därmed julledigheten. Innan vi arkeologer går hem och proppar i oss av julbordens läckerheter tänkte jag passa på att visa några föremål ur museets samlingar.

Ljuskällorna i bostäderna under förhistorien och medeltiden var sparsamma. Rummen lystes upp av skenet från eldstaden, ibland med hjälp av tyrvedsbloss, oljelampor och talgljus. Fönstren var, om de överhuvudtaget fanns, små och släppte inte igenom särskilt mycket ljus. Endast de rikare hade under medeltiden glasrutor, enklare folk fick nöja sig med rutor gjorda av djurens urinblåsor.

Ljushållare och ljusstakar fanns i många olika modeller och material. I museets samlingar har vi allt från enkla smidda blosshållare till silverkandelabrar. De sistnämnda är förstås inget som grävts upp av oss arkeologer men vi har genom åren hittat en hel del enklare ljus- och blosshållare vid våra undersökningar.
 
 

Från en undersökning som gjordes på 1960-talet kommer en smidd ljushållare av järn. Den hittades i kvarteret Ambrosia i Linköping. Där fanns under medeltiden ett stenhus, en badstuga och en systuga. Förutom ljushållare så hittades bl a tappkranar till öl- och vintunnor och synålar. Kanske var det en sömmerska eller skräddare som utförde sitt arbete i skenet av ett talgljus fastsatt i ”vår” ljushållare.



När Norrköpings kommun bytte avloppsledningar i Dalsgatan i början av 1990-talet dök en liten sotig och svartbränd keramikdosa upp i kulturlagren. Efter lite funderande och en välbehövlig rengöring av föremålet kunde vi konstatera att det var en liten oljelampa av keramik. Det kunde genom sin placering i kulturlagren dateras till 1600-talet.

Vill ni se fler ljusstakar från Östergötland kan ni söka i museets samlingar på nätet http://sofie.ostergotlandslansmuseum.se/ eller i Historiska museets samlingar där det bl a finns fina ljusstakar från Vreta kloster http://mis.historiska.se/mis/sok/sok.asp

I museets butik kan man köpa denna stumpastake som är en kopia av en ljusstake från museets samlingar. Kanske ett julklappstips. http://www.ostergotlandslansmuseum.se/butiken.html


En riktigt God Jul önskar museets arkeologer genom
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

söndag 16 december 2012

Inte alla utgrävningar planeras...

Där satt jag i lugnet inne på kontoret i fredags eftermiddag. Ute hade mörkret fallit och inne var det bara några småsaker som skulle klaras av innan det var dags att gå hem för helgen. Då brakar det loss. Först kommer kollegan in och pratar om en vattenläcka mitt i stan. Jag muttrade nog bara lite frånvarande och bad henne kolla vad det handlade om. En stund senare var hon tillbaka med rosiga kinder, frostnupen nästipp och ett mindre uppskattat meddelande.

Vattenläckan var i Storgatan, i det medeltida stadsområdet, alldeles intill S:t Larskyrkans tidigmedeltida kyrkogård. Schaktet var uppgrävt och det fanns kulturlager och diverse saker (kanske ben) som stack ut ur schaktväggarna. Själv var hon upptagen den kvällen. Jag slängde en blick mot min andra medeltidskollegas rum i en from förhoppning om att han skulle vara kvar men där var det tomt och släckt. Bara att bita i det sura äpplet. Dags att samla ihop lämplig utrustning och sedan snabbt hem och byta till varma arbetskläder, rejäla gummistövlar och pannlampa.

Nog fanns det bevarade kulturlager nere i schaktet. De trevliga killarna från Tekniska Verken hade en pump igång och grusade upp schaktbotten så gummistövlarna knappt behövdes. Det var turligt nog inga gravar stack ut ur schaktväggarna. Istället var det en risbädd vars kvistar först såg ut som skelettdelar i mörkret. Risbädden kan vara rester efter en tvärgränd som varit placerad inne i det medeltida kvarter som Storgatan drogs fram över på 1600-talet. Imorgon får jag ta tag i pappersexercisen för ärendet och samtidigt ska jag tolka de kråkfötter jag krafsat ner på ritningen. Varken ritningar eller beskrivningar blir särskilt vackra i mörker, lätt snöfall och tio minusgrader. Men jag fick njuta av Linköpings julbelysning ur en lite annorlunda vinkel.

Pinnarna som sticker ut ur schaktväggen är rester efter en
risbädd som kanske varit underlag för en tvärgränd

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

Vill ni se bilder på den tillfälliga forsen i centrala Linköping är det bara att följa länken:
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/storvattenlacka-i-city-6254329-artikel.aspx

lördag 8 december 2012

Kungens stallgård vid Linköpings slott

Nu täcker snön våra fornlämningar och vi arkeologer sitter på kontoret och skriver rapporter och planerar för 2013. Tidigare i höstas var jag ute på en pytteliten undersökning söder om slottsträdgården i Linköping. Där skulle det schaktas för teleledningar och då gjorde vi en arkeologisk förundersökning av ett 11 meter långt schakt. I schaktet fanns ett lager bränt trä som anslöt till en syllsten. Troligen är det rester efter en byggnad. Intill fanns stenar, tegel och murbruk. Murbrukets utseende antyder att byggnaden ska dateras till sent 1500-tal. Det var på den tiden då kung Johan III bl a lät bygga slottets södra flygel.

Utsnitt ur 1651 års stadskarta över Linköping (Lantmäteristyrelsen
Akt D64-1:3) som visar slottet med Stallgård och Konungsgård.

De historiska kartorna är ovanligt utförliga när det gäller bebyggelsen på Yttre borggården. Ett stort antal byggnader finns inritade på kartorna och vi kan anta att de som avbildadas faktiskt representerar huvuddelen av byggnaderna på platsen. Sannolikt fanns det dock en del mindre uthus och skjul som inte kom med på kartorna.








Den äldsta stadskartan från år 1651 visar att den Yttre borggåden var uppdelad i en Stallgård och en Konungsgård. Strax intill mitt lilla schakt, som låg i den nordvästra delen av Stallgården, fanns två byggnader; Trädgårdsstugan och en smedja. Övriga byggnader på Stallgården var enligt kartan stallbyggnader. Förmodligen fanns det stall både för hästar och andra kreatur på platsen.

Utsnitt ur 1750 års karta över Linköpings slott (Lantmäteristyrelsen
Akt D64-1:21) som visar slottet med Yttre borggården. Lägg märke
till de fina portarna.




























Genom kartorna kan vi följa de förändringar som skett på platsen under de senaste 360 åren. Gamla byggnader försvinner och nya kommer till. På 1750 års karta har trädgårdsmästaren fått en stuga inne i slottsträdgården och stallbyggnaden utmed Storgatan är borta. Även staketet och bebyggelsen mellan Stallgården och Konungsgården försvinner före 1750.

På kartorna från 1651 och 1750 har lantmätaren ritat in staket och ett antal portar som leder in till Yttre borggården och slottsträdgården. Portarnas placering har dock förändrats på de 100 år som skiljer kartorna åt. Det visar att den förändrade bebyggelsen även inneburit nya rörelsemönster inom området. Drygt hundra år senare, på stadskartan från år 1854, har den forna Stallgården helt försvunnit. Den är ersatt med den park som finns där än idag, snart 160 år senare.

Utsnitt ur 1854 års karta över Linköping (Lantmäteristyrelsen
Akt D64-1:34) som visar slottet med Yttre borggården och den
nya parken.
Vill du se fler kartor från Linköping? Följ länkarna nedan

http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/

http://www.linkoping.se/sv/Kultur-fritid/Linkopings-stadsbibliotek/Lokalhistoria-i-digitala-bilder/


Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

tisdag 4 december 2012

Ny årsbok från museet

Nu är museets årsbok för 2012 på gång. Idag kom första boklådan från tryckeriet. Vi fick den bara några timmar innan boken skulle visas upp för pressen så det var lite nervöst men nu är den här. Resten av leveransen väntas på måndag men redan ikväll kan ni kanske se den skymta förbi på TV4.


Årsbokens namn är Troll, bröllop och jul och handlar om östgötska traditioner och folktro. Här kan man läsa om traditioner knutna till våra stora högtider som jul, påsk och midsommar. Vi får lära oss hur man firade bröllop och hur julfirandet gick till på Löfstad slott. I Gusum lever fortfarande den medeltida traditionen med knutgubbar kvar.

Ebbe Schön tar oss med till tomtarnas värld och vi får följa Anders Persson till Helvetets port. Ingrid Gustin berättar om en kvinna med makt ute på östgötaslätten - Ingrid Ylva.


Jag själv låter läsaren stifta närmare bekantskap med figurer som prins Lönevål, Kättil Okristen och jätten Bule. Kättil berättade jag förresten om här på vår blogg tidigt i våras. Nu kan ni läsa mer om honom och de andra i boken.


En artikel med rubriken Ut med det gamla och in med det nya bygger på intervjuer med ungdomar där de får berätta om dagens traditioner och folktro. En annan berättar om en trolldomsprocess i Finspång på 1600-talet. Här finns med andra ord litet av varje för alla smakriktningar. Kanske en lämplig julklapp som ni snart kan köpa i museets butik.

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie