fredag 23 november 2012

Biskop Brask intar museet på lördag

Nästa år är det jämnt 500 år sedan Linköpings stifts siste katolske biskop tillträdde sitt ämbete och nu ska han firas. Det kommer att ske under hela 2013 med bl a föreläsningar, utflykter till biskopens gods, utställningar, middagar och en resa i Braskens fotspår till Polen. Vi är många inblandade i planeringen. Det är museer, stiftet och ideella föreningar som arbetar tillsammans. Själv har jag hamnat i redaktionskommittén för den Brask-bok med många spännande artiklar som ges ut av Stiftshistoriska sällskapet i Linköpings stift.

Den ring som kallas Braskens ring och som han enligt traditionen kastade
i ett gruvhål i Åtvidaberg när han flydde ur landet. Ringen, som är av
guld, kan dateras till 1600-talet och kan m a o inte ha tillhört Hans Brask.

Hans Brask, som kanske mest är känd för traditionen om Brasklappen, hade en gedigen internationell utbildning och en lång karriär bakom sig när han tillträdde ämbetet som biskop i Linköping år 1513. Han var son till Linköpings borgmästare. Skolgången inleddes i Skara och fortsatte sedan i Greifswald och Rostock för att avslutas 1504 då han blir doktor i kanonisk rätt i Rom. Han var kansler åt biskop Henrik Tidemansson, domprost i Linköping och skötte stiftet åt biskop Hemming Gadh innan han själv blev biskop.

Brask kom som biskop på kant med kung Gustav I (Vasa) och år 1527 flydde han till Polen i samband med en visitationsresa till Gotland. Redan innan detta skedde hade Gustav Vasa lagt beslag på hans gård Munkeboda/Noor vid Norsholm. När flykten var ett faktum konfiskerades den befästa biskopsgården i Linköping och kom därmed att förvandlas till Linköpings slott.

Hans Brask var politiker, godsägare, domare, andlig ledare och patriot. Han var en industriman som drev koppargruva i Åtvidaberg, saltsjuderi i Rönö, pappersbruk i Tannefors och tryckeri i Söderköping. Han hade t o m planer för en kanal förbi Norsholm ner till Söderköping – en medeltida Göta kanal.

Som en smygstart på Brask-jubiléet blir det ett halvdagsseminarium på Östergötlands museum redan imorgon, lördag 24 november. Då föreläser Fil dr Per Stobaeus, professorerna Kjell O Lejon och Magnus Nyman samt doktorand Erik Petersson mellan 13.00 och 16.00.

Brask-jubiléet har en egen hemsida med ett kalendarium mycket mer att läsa

Jubiléet presenteras även på Kulturarvsdagen på museet 29 november

Hela lördagens program finns nedan.
Väl mött
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie


onsdag 21 november 2012

Ett ovanligt fynd från Söderköping

Just nu grävs det för fullt i Söderköping. Fjärrvärmeledningar ska dras fram längs flera olika sträckningar i den gamla staden och som alltid måste vi - "dom där arkeologerna" - vara med. Behovet av arkeologisk övervakning vid dessa jobb visar sig gång på gång då nya ledtrådar till stadens medeltida utformning och utveckling tittar fram ur jorden. Förutom mängden välbevarade hus, gator och andra konstruktioner så samlas det även in en mängd fynd och ibland visar de sig vara särskilt intressanta, som i det här fallet.

Det aktuella området utmed Kanalgatan i Söderköping
Under en veckas tid har det schaktats utmed Kanalgatan. Längs huvudschaktet i gatan finns nästan inga äldre bevarade lager eller gator då man här tidigare grävt ner ett flertal ledningar. Utifrån dessa äldre ledningsdragningar, som övervakades arkeologiskt, vet vi att Kanalgatan har en medeltida sträckning och att välbevarade gator i trä och sten låg i upp till fem lager ovanpå varandra.

Förutom huvudschaktet så har även mindre sidoschakt grävts in på de intilliggande tomterna inför framtida fjärrvärmeanslutningar. Dessa tomter har inte varit bebyggda under lång tid och i marken döljer sig  lämningar efter medeltida gårdar.

I alla de tre sidoschakt som hittills grävts har rester efter medeltida timmerbyggnader kommit fram. Timret har visat sig vara lite sämre bevarat än på många andra håll i staden, där man ibland måste använda motorsåg för att kunna gräva djupare.

I ett av sidoschakten, in i kvarteret Von Platen, påträffades denna timmerkonstruktion som troligen utgör ett medeltida hus.
Bilden här ovan visar hur det kan se ut. Schaktet är knappt två kvadratmeter stort men lyckas ändå innehålla delar av en byggnad från medeltiden med flera konstruktionsdetaljer. Att bygganden är från medeltiden och dessutom troligen är ett bostadshus visar fynden som består av flera skärvor hushållskeramik (stengods CII:1-CII:2), delar av en kam i horn och en stor mängd matavfall i form av djurben. Men det intressantaste fyndet kan anas i schaktets nedre vänstra hörn.

Utmed det som troligen utgjort husets fasad mot medeltidens Kanalgata låg ett metallföremål som vid en första anblick tycktes vara av järn men vid närmare granskning visade sig vara en bronslegering. När föremålet lyftes från sin ursprungliga plats framgick det att detta var en, till synes, oskadad stigbygel.



Medeltida stigbyglar har, vid min hittills hastiga materialgenomgång, visat sig vara ovanliga fynd i Sverige. Ännu ovanligare är att de går att datera utifrån intilliggande fynd vilket i det här fallet är möjligt då keramik och kam tyder på en datering till senare delen av medeltiden, cirka 1400-talet. Stigbygeln ska nu skickas iväg på röntgning och kon-servering och inom en snar framtid kan ännu ett fint fynd läggas till Söderköpings rika historia.

Nu fortsätter fjärrvärmegrävningarna i några veckor till och kanske får jag tillfälle att återkomma med något mer fynd från den "svarta jorden" i Söderköping.

Mats Magnusson
Antikvarie

tisdag 13 november 2012

Vad gör vi på Kulturarv Östergötland?

Kulturarv Östergötland arbetar för att bevara och tillgängliggöra östgötskt kulturarv och fungerar som en mötesplats för alla som är intresserade av Östergötlands historia! Så kan man kort beskriva nätverket Kulturarv Östergötland. Arbetsuppgifterna är alltså närmast oändliga och sker på många olika plan.

 Hjärtat i verksamheten är hemsidan: www.kulturarvostergotland.se, en virtuell mötesplats som fungerar som ingång till östgötskt kulturarv. Alla nyfikna kan söka i databaser, bland organisationer och ämnen. På förstasidan lyfter vi fram nyheter och den första varje månad beskrivs ett föremål, en person eller till exempel en bild ur Östergötlands rika och mångfacetterade historia. Nu i november berättar vi om skräddarmästare Holms verktyg i Månadens föremål och Månadens film tar oss till Åtvidaberg 1966.  

Månadens föremål. Skräddarmästare Holms verktyg.
Foto: Eva Lundblad, Östergötlands museum

Två gånger om året anordnar vi Kulturarv Östergötlands Kulturarvsdag. Och nu är det snart dags igen! Den 29 november träffas vi på Östergötlands museum under en heldag och får oss en dos kulturarv till livs. Kulturarvsdagen innehåller miniföredrag som denna gång tar upp allt från Braskjubileet, Malexanders hembygdsförenings arbete på nätet och ett bloggprojekt med mellanstadieelever, till hur Länsstyrelsen gjort informationsfilmer om Svaneholms borg och Öna. En längre föreläsning kommer att handla om hur kulturarvsbegreppet används som propaganda och hur vi kan förhålla oss till det. Inbjudan till Kulturarvsdagen hittar du här: http://www.kulturarvostergotland.se/img/2012/10/23/1741731.pdf


I våras var Kulturarvsdagen i Motala. Visning av Lokverkstan.
Foto: Kulturarv Östergötland

Är ni nyfikna på Kulturarv Östergötlands verksamhet så finns det ett Nyhetsbrev att prenumerera på och det går förstås att gilla oss på Facebook!

Tova Sylvan
Gästbloggare och Tf verksamhetssamordnare Kulturarv Östergötland