torsdag 30 augusti 2012

Fynd i tornets källare

 
Idag har vi äntligen kommit igång på allvar med utgrävningen av golvlagren i tornkällaren. Vi undersöker bara halva golvytan för att spara lite för framtida arkeologer, som kan komma att intressera sig för slottets historia. Det innebär också att vi får en profil genom lagren tvärs över källaren.




Överst finns rester ett tegel- och kalkstensgolv som varit försett med kraftiga träbjälkar längs den södra och norra väggen. Det golvet vilar på ett murbrukslager som i sin tur döljer rester efter träplankor. Nu har vi börjat undersöka kulturlagren under träresterna. I golvlagren har vi hittat djurben, skärvor av medeltida fönsterglas som är nästan svart, en liten skärva från en finare glasbägare, bitar puts med spår av röd bemålning, musselskal och en hel del fiskrens i form av ben och fjäll. Benbitarna vi hittat i golvlagren är mycket små men vi kan se att det finns ben bl a från fågel, svin och får eller get.
 
Vi hittade även en del fina fynd när vi schaktade bort raseringsmassorna med grävmaskin förra veckan. De flesta av dessa låg i ett skräplager, ovanpå de medeltida raseringsmassorna från rivningen av tornet. Genom fynden kan vi ana att skräplagret hamnade på platsen i samband med den omfattande renoveringen som genomfördes av slottet 1796-1800, inför att det skulle bli residens för landshövdingen. Då passade man på att modernisera och kanske var det då som en del gammaldags kakelugnar åkte ut och ersattes av modernare modeller. I skräplagret fanns bitar av kakel som har tillhört kakelugnar från slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Vid den tiden huserade Gustav Vasas söner, Johan III och Karl IX på slottet. Bland skräpet fanns även skärvor av lergodskeramik som kan dateras till 1600-talet eller senare.































I morgon fortsätter vi ner genom lagren
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

tisdag 28 augusti 2012

Arbetet i torngrunden i slottsträdgården fortsätter

Nu är vår torngrund framgrävd och tömd på alla rasmassor. Grävmaskinen har fått åka hem och ska inte komma tillbaka förrän det blir dags att ösa tillbaka alla uppgrävda massor igen och utplåna spåren efter vår framfart i slottets trädgård. Innan det sker har vi drygt två veckor på oss att gräva ut en del av källargolvet, dokumentera murar och golvlager samt ta hand om fynd och prover.




















Den här dagen har vi ägnat oss åt att rita av källarväggarna. Då man ritar av murverk upptäcker man alltid detaljer som man kanske inte skulle lagt märke till om man bara fotograferade. Det är dessutom ett bra tillfälle att verkligen fundera över och försöka förstå olika konstruktionsdetaljer. Längs både den norra och södra väggen har det funnits kraftiga bjälkar i golvnivå. Idag är de till stösta delen bortruttnade men lite av virket har bevarats av kalken i murbruket och på södra väggen kan man se spåren efter bjälken som avtryck i bruket.




















Ganska högt upp i den södra väggen finns en källarglugg som mynnar en dryg halvmeter ovanför den markyta som fanns utanför tornet på 1200- och 1300-talen. Den smala öppningen genom muren är inte helt rak och den smalnar av mot murens utsida. Inne i källaren är den ca 30 x 50 cm stor medan den på utsidan endast är ca 12 x 25 cm. Det var altså ingen risk att biskopen fick objudna gäster i källaren den vägen, trots att vi hittills inte sett några spår efter något galler eller någon fönsterbåge.


I morgon börjar vi gräva i källargolvet.

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

söndag 26 augusti 2012

Många besökte slottet på Arkeologidagen

Jag kan inte motstå att så här på kvällskvisten, efter en intensiv söndag, summera Arkeologidagen i Linköping. Programpunkten för Östergötlands museum var, som bloggläsarna nog inte kunnat missa, en torngrund i Linköpings slotts trädgård. Meteorologerna hade hotat med ösregn och åska i Linköping på söndagseftermiddagen men vädergudarna var oss nådiga och solen strålade över såväl slott som besökare.


Vi lyckades räkna in sammanlagt ca 175 besökare som fick se våra fynd och lyssna på min kollega Eva Modén och mig när vi berättade om slottets historia och fyndet av torngrunden. Många av besökarna passade även på att titta in i brunnsrummet för att beundra lite fynd och smaka på vattnet i brunnen. Några köpte vår tidskrift Arkeologi i Östergötland (den har Erika berättat om i en tidigare blogg). Andra tog en tur in till Slotts- och domkyrkomuseet.


Bland publiken fanns även ett par vänner, Anita Nilsson och Hans Nilsson, som passade på att dokumentera det hela på bild. Nu har de låtit mig låna de bilder ni ser här i kvällens blogg. Ni kan fortsätta att följa undersökningen av torngrunden här i bloggen.



Ett stort tack till alla som kom och besökte oss
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

onsdag 22 augusti 2012

Slottsträdgården gömde en medeltida källare

Utgrävningen av torngrunden är nu i full gång och det är dags att komma med en ny rapport. Arbetet har redan bjudit på flera överraskningar och vi får inleda med en rättelse.
I måndagens blogg påstod jag att vi hade hittat de tjockaste murarna på Linköpings slott och att det var hela 2,3 m tjocka. Det visade sig vara en ren lögn. När jag skulle fotografera den västra muren från en bra utsiktspunkt uppe på en dumphög var det något som inte stämde och efter en kontrollmätning visade att den är hela 2,9 m tjock. Den norra muren är dock bara 2,55 m tjock.


Nästa överraskning kom när vi fortsatte arbetet med att gräva bort raseringsmassorna som fanns inuti byggnaden. Grävmaskinen grävde och grävde och grävde. Till slut var det nästan så att han inte nådde ner längre. Då tog äntligen raseringsmassorna slut och vi nådde en nivå med rester av träbjälkar. Torngrunden innehöll en 3 m djup källare.


Vi har också kunnat konstatera att vi inte är de första som grävt i grunden. När ett av slottets stuprör skulle anslutas till en dagvattenledning någon gång under 1900-talet fick de som skulle gräva ner ledningen en ordentlig överraskning, då de helt plötsligt stötte på den västra muren. Ledningen fick göra en sväng och följde muren fram till dess att man uppenbarligen gav upp försöken att hitta en öppning och istället grävde sig rakt igenom. Vi har, som ni ser på bilderna, nu tagit bort den gamla ledningen och tillfälligt kopplat på ett nytt plaströr.

Nu hoppas vi att det ska sluta regna.
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie


tisdag 21 augusti 2012

Arkeologidagen i Linköpings slottsträdgård

På söndag är det dags för årets upplaga av Arekolgoidagen. I år kommer arkeologer från museet att visa en pågående grävning i Linköpings slottsträdgård. Det är imponerande och mäktiga murar från slottets tornbyggnad som åter ser dagens ljus. Missa inte detta unika tillfälle eftersom murarna snart kommer att övertäckas igen!



Viktoria Björkhager
tf avdelningschef

måndag 20 augusti 2012

Slottets bortglömda tornmurar visas på Arkeologidagen

Nu har vi börjat gräva i slottsträdgården och resultatet efter den första dagen har varit helt över förväntan. Nu vet vi att vi verkligen har något spännande att visa upp på Arkeologidagen på söndag. Det känns bra.


Efter de första lite nervösa tagen med grävskopan började stenar dyka upp och redan till lunch hade vi fått fram en stor del av den norra muren. Innan vi avslutade för dagen kunde vi se hur långt ut från fasaden som murarna sträckte sig - nästan 11 meter. Murarna är helt fantastiska. De är de tjockaste som vi känner till på Linköpings slott - hela 2,3 meter. Inte ens ringmuren från slutet av 1400-talet är så tjock.


Än så länge har vi bara grävt i rasmassorna och borstat fram toppen på murarna men det har inte varit fyndtomt för det. Lite matrester i form av djurben, bitar av medeltida takpannor, fönsterglas och skärvor från vinbuteljer har vi i våra fyndpåsar. Dagens roligaste fynd var en skärva från ett reliefmönstrat och brunglaserat kakel. På skärvan kan vi se en figur som sitter med ena benet uppdraget. Kan det vara en avbildning av Susanna i badet som vi hittat? En gång på 1600-talet prydde figuren en kakelugn på slottet.


I år är det 25-årsjubileum för Arkeologidagen. Olika aktiviteter genomförs runt om i hela landet denna söndag. Passa på att besöka oss på Linköpings slott eller kanske våra kollegor från Riksantikvarieämbetet som visar Askeby kloster. Om ni inte befinner er i Östergötland kan ni gå in på Riksantikvarieämbetets hemsida (följ länken nedan) och se vad som händer i andra län.

Vi ses på söndag!
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie
 

http://www.raa.se/cms/extern/aktuellt/arkeologidagen_2012/arkeologidagen_2012.html

torsdag 16 augusti 2012

Finns det ett medeltida torn i slottsträdgården?


Den frågan ska vi försöka svara på under de närmaste veckorna. På måndag inleds en forskningsgrävning i slottsträdgården i Linköping. Vi ska undersöka en mycket kraftig husgrund som gömmer sig under gräset, direkt väster om slottet. Delar av grunden har sett dagens ljus ett par gånger tidigare.

Första gången grunden uppmärksammades var på 1930-talet då arkeologen Bengt Cnattingius skissade in den på en ritning. Grundmurarna återfanns även på några svartvita fotografier från 1930-talet i Östergötlands museums arkiv. Endast grundens översta stenar frilades men den fanns inte med i den tolkning av slottets historia som Cnattingius publicerade 1936.

Vid en arkeologisk undersökning i slottsträdgården 2010, kom grundmurarna åter i dagen. Inte heller denna gång undersöktes de närmare då fokus den gången var att hitta daterbart murbruk i slottets äldsta murverk. Endast det nordöstra hörnet av grunden var synligt och det konstaterades att muren var 2,20 m tjock. Den var byggd mot det äldsta huset som ingår i slottet och som nu daterats till mitten av 1100-talet. En mur från 1380-talet som byggts över en del av grunden visade att byggnaden varit raserad vid detta tillfälle. Vid undersökningen konstaterades även att det inne i torngrunden fanns orörda kulturlager. Dessa borde härstamma från 1100-1300-talen.

Vi har många frågor vi vill försöka få svar på. Hör grunden till 1100-talet eller är den yngre? Vem kan ha uppfört byggnaden? Finns det något som pekar på att det verkligen rör sig om ett torn? Varför raserades det? Hur hänger det ihop med resten av bebyggelsen under medeltiden? Finns det flera olika byggnadsetapper? Vad har byggnaden haft för funktion?

Nu hoppas vi på att slottet fortsätter att bjuda på trevliga överraskningar precis som det brukar när vi är där och undersöker. Är ni nyfikna på att få veta mer kan ni följa undersökningen här på museets arkeologiblogg eller varför inte besöka oss och grunden på Arkeologidagen den 26 augusti då vi kommer att visa undersökningen i slottets trädgård.

Väl mött!
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

måndag 13 augusti 2012

Höstens natur- och kulturvandringar är igång

Nu är det dags igen. Höstens vandringar i natur och kultur med naturguiden Lars Frölich och arkeologen Anders Persson drar igång på tisdag. Den här veckan besöker vi Skällvik, Landeryd och Omberg.

På tisdag 14 augusti står Skällviks medeltida borgruin i Skällviks socken och Söderköpings kommun på programmet. Vägbeskrivning: från E22 kör mot Stegeborg, ca 1,5 mil, passera vägskylt Hammartorp. Efter grindstolpar 200 m längre fram, ta vänster in på grusväg. Kör till torpet Lerbo.  Samling kl 18.

På onsdag 15 augusti vandrar vi på Gravfältet Högsbacken i Landeryd i Linköpings kommun. Vägbeskrivning: kör från Linköping mot Sturefors, samling  kl 18 i Landeryds hembygdspark.

På torsdag 16 augusti är det dags att besöka det fossila odlingslandskapet vid torpet Urbjörn på Omberg i Ödeshögs kommun. Vägbeskrivning: från rv 50 kör mot Stocklycke, ca 800m. Samling kl 18 på P-platsen.

Vandringarna är ett samarbete mellan Östergötlands museum, Länsstyrelsen Östergötland och Folkuniversitetet. Kostnad per vandring är 50:-.

Väl mött i sensommarens Östergötland
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie


Mer information och fler aktiviteter hittar du om du följer länkarna:
http://www.ostergotlandslansmuseum.se/program.html

http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/friluftsliv/ostergotlands-natur-och-kulturguidningar/Naturguiden2012_mobilanpassad.pdf

söndag 5 augusti 2012

Prästens medeltida boställe i Västra Ryd

På en halvö i sjön Östra Lägern, i den sydligaste delen av Östergötlands län, finns lämningarna efter en medeltida gård. Här, under de gamla träden som visar spår av att en gång för länge sedan ha varit hamlade, låg prästgården. Här bodde prästen i Västra Ryd från medeltiden och ända fram år 1856 då byggnaderna plockades ner och flyttades till den nya prästgården närmare kyrkan.


På 1200-talet skänktes delar av stormansgården Ryd (senare Lagmansryd) till kyrkan. Prästbostället uppfördes på holmen och fick namnet Rydsnäs. Den första prästen som vi vet namnet på var Sven, som 1383 bevittnade Elin Ragwaldsdotters gåva av Bredgården i Asby till kyrkan. Den siste prästen på holmen, Paul Fredrik Watz, ombesörjde flytten till den nuvarande platsen.

År 1699 upprättade lantmätare Mörner en karta över Rydsnäs. Där kan man se att åkermarken i stort sett har samma utbredning som idag men borta är röjningsrösena som lantmätaren ritat ut. På kartan syns även prästgårdens huvudbyggnad, försedd med säteritak och stora fönster. Kartan finns idag i Lantmäteristyrelsens arkiv.











Det har med största sannolikhet funnits en mängd byggnader på prästgården. Några kan ännu spåras genom synliga grunder i den rika vegetationen. Tydligast är kanske den kraftiga grund som ett litet torp från senare delen av 1800-talet uppförts ovanpå. Där finns som sig bör även en rejäl källargrund som i sommargrönskan mest liknar en stor grop med vall omkring. Åkrar och ängar omgetts av stenmurar som går att följa på långa sträckor. Dessutom finns spår efter den väg som en gång ledde från prästgården till kyrkan.

Grunderna och stenmurarna låter oss ana att det finns lämningar efter en hel medeltida prästgård under grästorven och buskagen. Ett föremål som kan kopplas till platsen är en vindflöjel med årtalet 1650. Kanske satt den en gång uppe på det säteritak som lantmätare Mörner avbildade på sin karta.

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie
och turist i det fagra Östergyllen








Historiska kartor hittar du på Lantmäteriets hemsida:
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html

Här kan du läsa om Västra Ryds kyrka:
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=650823




torsdag 2 augusti 2012

Vem ligger under ditt golv?

När jag nyligen skrev om den medeltida muren som hittades under golvet i ett hus i Vadstena, kom jag att minnas ett annat fynd under ett golv. Den gången var det ett hus i Skänninge som levererade överraskningen.

En dag för drygt 20 år sedan ringde telefonen på kontoret och en lätt skärrad mansröst frågade efter en arkeolog. Jag svarade att han hade kommit fram till en sådan och då fick jag höra om hans skrämmande fynd. Han hade köpt ett gammalt hus i kulturreservatet i Skänninge. När han skulle göra en mindre renovering av golven konstaterade han att golvbjälkarna i sovrummet delvis låg nere i jorden och att det var stor risk att de skulle ruttna. Därmed satte han igång med att frilägga dem genom att gräva bort en del av jorden. Och plötsligt låg hon där...

Jag lugnade mannen med att det nog inte var något gammalt mordoffer han råkat gräva fram, utan snarare en av alla de som under medeltiden begravts på kyrkogården vid Allhelgonakyrkan. Kyrkan raserades redan på Gustav Vasas tid och byggstenarna lär ha använts vid bygget av Vadstena slott. När kyrkan försvunnit glömdes med tiden kyrkogården mer eller mindre bort och idag täcks stora delar av den gamla begravningsplatsen av hus från 1800-talet. Gravar har hittats på flera av tomterna i området, liksom i Helgonagatan och Pukebacksgatan.




Skelettet under sovrumsgolvet dokumenterades och några gravar till konstaterades. Eftersom de inte var i vägen för friläggningen av golvbjälkarna så fick de helt enkelt ligga kvar. De täcktes bara över med jord igen. Det ligger säkert många fler begravda där under huset.

När jag ändå var på plats passade vi på att även gräva ur under verandagolvet. Verandan hade för länge sedan byggts till det ursprungliga huset och även här gjordes fynd. Dessa var dock inte lika spektakulära och inte heller lika gamla. Fynden berättade istället om hur man såg på hygien och hushållsavfall på 1800-talet. Det var en skräpgrop som varit placerad direkt utanför den ursprungliga ytterdörren och gropen hade nästan grävts genom en grav. I schaktkanten stack någons högerben fram.

Om det spökar i huset? Jag har inte hört några rykten men nog skulle jag lyssna lite extra efter underliga ljud om jag visste att jag bodde på en kyrkogård. Skulle inte ni?

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie