torsdag 14 juni 2012

Vikingakvinnans hängslekjol – domen har fallit

För nästan precis en månad sedan ställde jag här på bloggen frågan - Vem äger vårt kulturarv? Nu har ett svar kommit. Efter två dagars rättegång, 23-24 maj i Aust-Agder tingrätt i Arendal i Norge, kom så domen igår. Nille Glæsel frikändes helt och Aase Folkvord på Viking Tekstil ska betala Nilles rättegångskostnader – en liten nätt summa som enligt domen uppgår till ca 135 000 norska kronor.

Rättssaken med rubriken Rettigheter til vikingdrakt har jag redan berättat om. Läs om det på http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2012/05/vem-ager-vart-kulturarv-slaget-om.html.

Vi som intresserat oss för frågan har kunnat följa inläggen både i norsk press och på facebook-sidan Slaget om Selekjolen. På facebook har kommentarer och bilder på hängslekjolar rasat in och sidan har blivit en guldgruva för den som söker inspiration för att själv skapa sin vikingadräkt.



Facebook-sidan har i skrivande stund fått 1748 gilla-markeringar. Om man kikar in på sidans beskrivning finns en länk till det fax från Aust-Agder tingrett där intresserade kan läsa hela domen. Ni ser länken här också:

Bosslands Vikinglag i Norge genomförde en insamling av namnunderskrifter på internet för att stötta Nille. De fick in över 1000 namn på sitt upprop till Inbyggerne i landet vårt, där de frågar om någon kan ha ensamrätt till allas vårt kulturarv. http://www.underskrift.no/vis.asp?Kampanje=3933

Strax efter rättegången presenterade Marianne Becker på Agder Vikinglags hemsida en fyllig resumé av rättegången. Där kan vi läsa om Nille och Aase, de olika dräkterna och vittnesmål från experter. Istället för att citera andrahandsuppgifter lämnar jag här länken till Mariannes inlägg Retten er hevet:

Det blev alltså inget skadestånd och inget bokbål den här gången. Jag funderar på om något liknande kan hända i Sverige. Vem vet. Men än så länge kan vi på Östergötlands museum lugnt fortsätta att använda våra historiska dräkter och låta vår sömmerska sy upp nya.

Vi kanske ses på någon vikingamarknad i sommar.
Ann-Charlott Feldt, 1:e antikvarie


Läs mer om Slaget om Selekjolen på Facebook:


Reportage från rättegången mm hittar du här:
http://www.levangeravisa.no/nyheter/article3198258.ece#.T9mpyAhY5uQ.facebook



tisdag 12 juni 2012

Linköpings dolda källare

Under sommaren kommer flera visningar ske av Linköpings dolda medeltida källare. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård  fick igår en visning av Linköpingsguiderna Thomas Malm och Irené Abrahamsson. Utrustade med ficklampa och lyse från mobiltelefonerna trängde vi oss ner till medeltidens dolda utrymmen. Samtliga av källarna är idag inte möjliga att besöka utan guide.


Vi fick bland annat se Linköpings slotts kök med den djupa brunnen, sysslomannagårdens källare, biskopsgårdens källare och stenhuset på Rhyzeliusgården. Tillsammans vandrade vi tillbaka i historien för att försöka sätta oss in i den värld som de människor levde i som grävde den djupa brunnen, om de som var med när maten lagades i slottets kök, om de som kämpade med att gräva ut marken och resa murarna till husens källare.

Ta tillfället i sommar och kom med på en vandring, långt ner under mark, långt tillbaka i tiden!


Marie Ohlsén
avdelningschef



fredag 8 juni 2012

Orten är frälsad från detta afskum

Vid avrättningsplatsen i Slaka har många dödsdomar verkställts. I nättidningen Rötter finns några av dessa omnämnda: det rör sig om löjtnanten Jacob Brusevits som avrättades år 1719 samt en anmärkningsvärd avrättning som ägde rum den 9 juli 1823. Då avrättades inte mindre än tre personer, däribland bödelns son!


Bild: Thomas Hansson. Ur: Döden som straff (2008).

30 december 1719
Löjtnanten Jacob Brusevits, 48 år, kom på hösten 1719 till trädgårdsmästaren Jon Gunnarsson vid Lagerlunda i Kärna socken och begärde husrum. Han fick erbjudande om att ligga över på golvet, vilket han tyckte var ett föraktligt erbjudande till en officer, och drog blankt. När Jon grep tag i värjan för att freda sig stack Jacob honom i sidan och i bröstet med en täljkniv, så att han (Jon) sedan avled.

Jacob dömdes till döden av Hanekinds häradsrätt, en dom som konfirmerades av Göta Hovrätt 1719 14/12, varefter befallning utgick att avrättningen skulle verkställas. Bödeln, Lars Flinks, kvitto på detta finns i Östergötlands landskontor.

9 juli 1823
Landshövdingeämbetet i Linköping inkom 1823 21/7 till Kungl Maj:t med anmälan om verkställt dödsstraff å manspersonerna Anders Schelin, Joh. Fr. Ekman och Nils Norman. Dessa delikventer avrättades vid Hanekinds härads avrättningsplats, strax söder om Slaka kyrka, den 9 juli 1823, för rånmord på tröskverksmakaren Hans Pettersson i Skrapan, S:t Lars socken den 6 oktober 1821.

Såhär beskrevs avrättningen i en samtida tidningsartikel: ”Reflexioner föranledde af Dagens händelse. Idag på förmiddagen utfördes från Slottsfängelset härstädes till afrättsplatsen, omkring en half mil utom staden, de trenne för mordet å Byggmästaren Pettersson i Skrapan och delagtighet deri till Döden dömde missdådarne Ekman, Norrman och Skjerlin, för att undergå sitt wälförtjenta straff, androm till skräck och warnagel. I en oräknelig mängd menniskors åsyn har nu detta straff blifwit werkställdt, och orten är frälsad från detta afskum, bland hwilka egentligen Ekman och Norrman warit de farligaste för lugnet och säkerheten. De som åsett exekutionen hafwa, efter hwad de förstått döma af missdådarnes utseende och förhållande i det ögonblick de lemnades under Bödelns hand, förklarat, att det war tillfredställande finna huru wäl beredda de woro att så plötsligt brådstörtas in i ewigheten. Förtjensten häraf tillhör aleno Herr Slotts-Predikanten Örtengren, som warit deras skickliga, nitiska och outtröttliga Själasörjare.” (Linköpings-Bladet 12/7 1823)

Skarprättaryxa från 1700-talets slut. I boken "Polisen i Linköping under sju århundranden" kan man läsa mer om mordet i Skarpan och rättegången. Enligt domslutet dömdes de tre männen till "att mista höger hand och därefter halshuggas".

I nättidningen Rötter kan man även läsa att: ”Det remarkabla med denna avrättning, förutom att alla dömdes till döden och avrättades för brottet, var att Nils Norrman var son till Östergötlands läns dåvarande skarprättare Christian Norrman. Att beordra honom att avrätta sin egen son var naturligtvis inte möjligt. Landhövdingen i Östergötland lät därför genom en skrivelse till Jönköpings län begära att dess skarprättare, Peter Bom, skulle verkställa straffen, vilket också skedde.”

Texterna ovan är från nättidningen Rötter http://www.genealogi.se/.

Vill man läsa mer om arkeologi på avrättningsplatser kan boken ”Döden som straff” utgiven av Östergötlands museum rekommenderas!

Emma Karlsson, antikvarie

Linköping – Slaka, fram och tillbaka!


Nu har jag och Rickard avslutat undersökningen i Slaka och vi sitter återigen på kontoret i Linköping. Tänkte att det kunde vara på sin plats med en liten uppdatering.



Som jag skrev senast ville vi gärna hitta några fynd som kunde ge oss ledtrådar om lämningarna ålder. Vi fann tyvärr inte speciellt många fynd men i en anläggning hittades en mängd keramikskärvor. Skärvorna låg i en liten grop och utifrån utseende på dem kan vi konstatera att det rör sig om en stor kruka– antagligen ett förvaringskärl. Mycket tyder på att den är från äldre järnåldern. På måndag kommer en keramikexpert för att studera bitarna.


I skogspartiet, där galgplatsen, legat undersökte vi en märklig stenpackning. Eftersom området runt om var förstört av gamla täktgropar var det svårt att förstå vad packningen var för något. Kunde det vara en förhistorisk grav? Eller var det spår efter avrättningsplatsen? Efter en hel dags rensning av stenpackningen var vi minst sagt rådvilla. Men, då dök brända benen upp! Vår osteolog bekräftade dagen efter att det var människoben. Så, antagligen rör det sig om en eller flera gravar. Därmed är det inte uteslutet att packningen på något sätt, under historisk tid, varit del av avrättningsplatsen. Nu är ett av benfragmenten skickat för datering med hjälp av 14C-analys. Fortsättning följer...


Emma Karlsson, antikvarie


tisdag 5 juni 2012

Fynd av stenyxa!

 

 

Vid den arkeologiska undersökningen av en bronsåldersboplats utmed Lambohovsleden i Linköping påträffades lite överraskande - en stenyxa.
Det har nu gått två veckor sedan undersökningen inleddes. Vi har torvat av det översta lagret jord med hjälp av en grävmaskin. Under jordlagret framträdde sotiga eldstäder varav några av dem har en diameter på över en meter. I en grop har en handfull keramikskärvor från en trasig kruka påträffats.
Det hittills mest överraskande fyndet var en så kallad trindyxa av sten som hittades i kanten av en stor eldstad. Denna typ av yxa är ganska vanlig i vår landsdel och användes under en lång period av stenåldern, vilket gör den svår att datera. Frågan är hur stenyxan hamnade på bronsåldersboplatsen? En förklaring kan vara att boplatsen från bronsålder ligger på samma plats som - eller precis intill - en boplats från stenåldern. Det är inte ovanligt att hitta lämningar från olika tidsperioder på samma boplats. På fotot syns "vår trindyxa" tillsammans med en liknande yxa, som har monterats i ett träskaft.
Vi fortsätter vår undersökning i ytterligare en vecka, men kom gärna och besök oss på en visning för allmänheten tisdagen den 5 juni kl 17.00 .

Välkomna!

Viktoria Björkhager, 1:e antikvarie



måndag 4 juni 2012

Nytt nummer av Arkeologi i Östergötland!

För tredje året i rad ger finns nu tidskriften Arkeologi i Östergötland ute till försäljning. I år har tidskriften också bytt utseende, och fått en ny fräsch layout.

I årets nummer får vi veta mer om en klimatkris under järnåldern, som bör ha fått förödande konsekvenser. Här kan man även läsa om konserveringen av krucifixet i
Linköpings domkyrka och undersökningen av Ulla Winblads hus i Norrköping, liksom om fynden av hajtänder i Motala och om varför djur begravdes med de döda under järnåldern. Dessutom frågar vi oss om Birger jarl verkligen bodde i Bjälbo och hur det egentligen känns när man som arkeolog hittar ett riktigt häftigt fynd.
Plus mycket mer!


Det är arkeologerna på Östergötlands museum, tillsammans med kollegorna på Riksantikvarieämbetet UV Öst som står bakom Arkeologi i Östergötland. Genom att gemensamt ge ut Arkeologi i Östergötland hoppas vi att snabbt kunna sprida resultat och tankar från de undersökningar som gjorts i länet, på ett lättläst och trevligt sätt.

Arkeologi i Östergötland 2012
kostar 50 kr
och kan beställas från Östergötlands museum,
kontakt: Viola Edström

eller från Riksantikvarieämbetet



Erika Räf, inte bara arkeolog utan också stolt redaktör