fredag 25 maj 2012

Arkeologisk undersökning vid Lambohovsleden pågår!

Intill Lambohovsleden i Linköping, i korsningen med Lilla Askavägen, gräver museets arkeologer ut en boplats från yngre bronsålder (700-500 f Kr). Anledningen till undersökningen är att Linköpings kommun ska bygga om Lambohovsleden.
I början av april i år var vi här och grävde små schakt (eller titthål) för att se om det fanns några fornlämningar.  Då hittade vi flera eldstäder, stolphål och gropar. De visar att det funnits en gård på platsen. Gården låg på en höjd som idag har en vidsträckt utsikt över åkrarna ända bort till Eldsberget. Det är dock inte så mycket kvar av boplatsen, men vi hoppas på att hitta fler lämningar som berättar för oss om livet på en förhistorisk gård.
När sökschakten grävdes i april tog vi kolprover från några av eldstäderna som nu har daterats. Det visade sig att boplatsen är från den senare delen av bronsålder (700-500 f Kr), alltså 2500-2700 år gammal. Det som är spännande är att vi har lika gamla dateringar från de arkeologiska undersökningar vi gjorde 2005 i åkern på andra sidan Lambohovsleden. Det betyder att boplatsen ursprungligen varit mycket större än den yta vi undersöker just nu.
Just nu håller vi på att schakta bort grästorven och vi har redan hittat ytterligare eldstäder och fynd av bränd lera och keramikskärvor.
Fortsättning följer.
Viktoria Björkhager
1:e antikvarie
  

onsdag 23 maj 2012

"Letar ni fossiler?"


Arbetar man strax intill en vältrafikerad gång- och cykelväg väcker man en hel del frågor. Igår startade jag och och min kollega Rickard Lindberg en undersökning i Slaka strax söder om Linköping. Redan efter ett par timmar började vi inse att många människor passerar området. Det var både en och annan Slakabo och andra förbipasserande som var nyfikna på vad vi gjorde där.


Området, som ligger strax öster om Gamla Kalmarvägen, utreddes redan förra hösten. Då hittades lämningar efter en boplats vilken vi nu är tillbaka för att förundersöka. (Vill du veta mer om de olika typerna av arkeologiska undersökningar kan du läsa en liten sammanfattning här: http://www.ostergotlandslansmuseum.se/ark_rv50.html)

Kring Slaka finns otroligt många spännande fornlämningar. Bara ett stenkast norr om vår undersökning ligger en stor domarring. Den är dryga 20 m i diameter och bestod ursprungligen av nio stenar. Strax norr om domarringen finns rester efter ytterligare en domarring och enligt äldre uppteckningar ska det även ha funnits en tredje domarring i området. Intill domarringarna finns flera gravar registrerade vilka markerats med resta stenar och högar. Lämningarna är sannolikt delar av ett enda stort, sammanhängande, gravfält från järnåldern.


Under de senaste decennierna har flera arkeologiska undersökningar utförts i Slaka. Bland dem kan nämnas en boplats strax väster om Gamla Kalmarvägen, mitt emot ovan beskrivna gravar. Boplatsen, som undersöktes för dryga 20 år sedan, innehöll lämningar från äldsta stenålder till järnålder.

Nu ska vi undersöka ett område i en åker, kring ett gammalt torp och en mindre yta i ett skogsparti. I skogspartiet ska en galgplats ha legat. Galgbacken är återgiven på en karta över Åsdymlingen från år 1708. Tyvärr har man använt området som grustäkt och nästan all ursprunglig markyta är bortgrävd. Några spår efter galgplatsen finns antagligen inte. I samband med grustäkt hittade man i början av 1800-talet en grav från bronsåldern någonstans i området. Den gravlagda ska ha legat i en ekkista. I graven fanns ett svärd som man tog vara på. Kistan grävde man däremot ner igen. Tänk om vi hittar den där uppe i skogen!

Hittills har vi, efter denna första (varma och somriga) fältdag, hittat flera härdar, stolphål och störhål. Störhålen är antagligen efter en gärdesgård. Idag ska vi börja gräva och undersöka lämningarna. Det vore roligt att hitta några fynd som kan ge oss lite ledtrådar angående datering.

Emma Karlsson, antikvarie


PS Spana gärna in den fina kartan på Lantmäteriets hemsida http://www.lm.se/. Sök sedan i Lantmäteristyrelsens arkiv: Östergötlands län- Slaka socken- Åsdymlingen nr 1-5

Vill man läsa mer om Slaka och de fornlämningar som finns där kan man t ex läsa denna rapport från 2003: http://www.arkeologiuv.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/rapporter/uv_ost/uv_ost_2003/ro2003_47.pdf

måndag 21 maj 2012

Dags att ut och vandra igen!


Årets natur- och kulturguidningar fortsätter. I kväll (21/5) är det dags för det spännande gravfältet Lundsbacke i Vallerstads socken Det ligger vid vägen mellan Skänninge och Fornåsa. Från skänninge åker du mot Borensberg. Cirka 1 km efter Vallerstads kyrka tar du till vänster vid skylten Lunds backe. Samling vid P-platsen.

På tisdag den 22 maj går färden till kulturreservatet Öna i Nykils socken, Linköpings kommun. Från Linköping åker du väg 34 mot Kisa. Tag av mot Haraldsbo och följ skyltning.



Torsdag 24 maj visar Lasse och Anders gravfält i Ugglebohagen, Brunnby, Vreta klosters socken, Linköpings kommun. Då är det samling vid Vreta klosters hembygdsgård, Stjärnorpsvägen 47 (buss 522, hpl Hagvägen, promenad 100 m).

För resten av maj ser programmet ut som följer
Måndag 28 maj Gravfält vid Reva, Törnevalla socken, Linköpings kommun
Tisdag 29 maj Kulturreservatet Smedstorps dubbelgård, Norra Vi socken, Ydre kommun
Torsdag 31 maj Gravfält och bebyggelselämningar vid Ekeby i Horns socken, Kinda kommun.
Kostnaden för en guidning är 50 kr.

Närmare information om tider, samlingsplats mm hittar ni under program på museets hemsida

Väl mött bland natur och kultur!
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

onsdag 16 maj 2012

Palsternacka till middag

I april förra året gjorde vi en liten undersökning i Bokhållaregatan, i de äldsta delarna av det medeltida Linköping. I början av året fick vi resultaten på de makrofossilprover vi samlat in. I en av de äldsta kontexterna, ett igenfyllt dike, fanns en hel del spännande fröer och växtdelar. Ett anmärkningsvärt fynd var en bit palsternacka. Då provet även innehöll köksavfall, djurdynga och latrin är det troligt att palsternackan odlats i en kålgård i nära anslutning till diket.


Enligt Jens Heimdahl som utfört analyserna har palsternacka nyligen hittats i Lund och Nyköping i kulturlager från 1100-talet. Vår preliminära datering av lagren i diket var, med erfarenhet av tidigare undersökningar i Bokhållaregatan, att de borde höra till perioden 1000-1200. Om det skulle visa sig att palsternackan var från den första delen av perioden, dvs från 1000-talet, skulle det vara det äldsta fyndet hittills i Skandinavien.

Den lilla, lilla biten palsternackan skickades därför på14C-analys och häromdagen kom provsvaret. Nej, det blev inte den äldsta plasternackan i Skandinavien men det blev ändå en rejält gammal rotfrukt - hela 800 år! Resultatet blev 1160-1270 e Kr (2 sigma). Och även om det inte blev ”rekord” denna gång så är det enligt Jens Heimdahl antagligen ”den enda direktdaterade palsternackan i Skandinavien”. Alltid något!

Vill man läsa lite mer om medeltida mat, se länkarna nedan till våra kollegor vid Jönköpings läns museum och Kalmar läns museum:


Foto hämtat från Den virituella floran, Naturhistoriska Riksmuseet.

Och vill man ha tips på riktig god mat med palsternacka prova rödingfilé med palsternackspuré!


Smaklig måltid!

Emma Karlsson
Antikvarie

måndag 14 maj 2012

"En sockerbagare här bor i staden...."

Inne i det medeltida stenhuset, som ligger på Rhyzeliusgårdens tomt i Linköping, visar Östergötlands museum arkitekturdetaljer bl a från Linköpings domkyrka. I utställningen finns allehanda gravkonst och gravmonument. Bland dessa återfinns en vacker gravvård över Daniel Behm och hans hustru Katarina Valentinsdotter Wefwer.

Daniel Behm föddes 1712 och levde till 1790. Han verkade som sockerbagare eller konditor i Linköping och var vi denna tid ensam i sin yrkesutövning. Hans hustru Katarina föddes kring 1709 och dog 1776. Mellan åren 1745 och 1778 ägde Daniel Behm fastigheten Apoteket nr 9 (tidigare nr 3 i S:t Kors kvarter). Tomten låg mellan Stora torget och Domkyrkogatan. Efter honom övertogs adressen av hans son och tillika sockerbagare och konditorn Pehr Behm. Släkten Behm härstammar ursprungligen från Böhmen.

Sockerbagaryrket var till en början knutet till städerna och överklassen. Det utvecklades ur bageriyrket när sockret blev vanligare. Socker infördes i Sverige under medeltiden och var till en början mycket dyrt. År 1767 bildade man ett eget skrå i Stockholm. Många av dessa sockerbagare kom från Schweiz, Italien och Frankrike. Änkor till sockerbagare hade rätt att driva sin mans rörelse vidare.



För att handla sockerbagarens varor fick man under medeltiden och framåt söka sig till apoteken. Från och med slutet av 1600-talet började sockerbagarna själva sälja sina produkter. På 1700-talet tillverkades bl a konfekt, bärsirap, sylter och bakverk såsom mandelsprits, biskvier, mandeltårtor, krokaner och maränger. Daniel Behm blev förmodligen med tiden relativt förmögen vilket hans vackra gravsten vittnar om.

Marie Ohlsén
avdelningschef





söndag 13 maj 2012

Vem äger vårt kulturarv? - Slaget om selekjolen

Frågan verkar kanske lite tokig men den är berättigad. Då och då dyker det upp personer som vill hävda äganderätt till en rekonstruktion av ett förhistoriskt eller historiskt föremål. Blir vi inte själva drabbade rycker i kanske på axlarna och avfärdar personen som en galning eller rättshaverist. För vem kan väl äga designen till en kruka från stenåldern, en vendeltida prakthjälm eller en medeltida mantel?

Den 23 maj i år kommer en rättssak, med rubriken Rettigheter til vikingdrakt, upp i Aust-Agder tingrätt i Arendal i Norge. Det är textilhantverkaren, läraren och författaren till boken Viking, Nille Glæsel som blivit stämd av Aase Folkvord som menar hon har ensamrätt till mönstret för den vikingatida hängslekjolen och till dräkter som till förväxling liknar denna. Aase driver firman Viking Tekstil i Levanger. Hon och konstnären Inger Ragni Palm har i samarbete med forskare skapat en vikingatida kvinnodräkt som köpts in av flera museer.

Aase har framfört flera anklagelsepunkter till Nille. Hon ska förbjudas att sälja och marknadsföra den aktuella dräkten, liksom boken Viking med det nuvarande innehållet om den vikingatida kvinnodräkten samt mönster och bruksanvisningar som medför att andra kan tillverka dräkten. Givetvis vill Aase även ha ett rejält skadestånd och sina egna rättegångskostnader betalda.





















Det här handlar om äganderätten till vårt kulturarv. Vad händer om Aase vinner? Kan vi på Östergötlands museum fortsätta att använda våra historiska dräkter och kan vi låta vår sömmerska sy upp nya? Måste vi arkeologer mönsterskydda våra rekonstruktionsförslag och våra ihoplimmade krukor? Kan vi fortsätta vårt arbete med att levandegöra vår historia? Kan detta hända i Sverige?

Läs mer om Slaget om Selekjolen på Facebook:
https://www.facebook.com/#!/pages/Slaget-om-Selekjolen/249487201780518

Nilles dräkter kan du se och läsa om på hennes hemsida: www.vikingdrakt.no

Mer om Aases dräkt får du veta här: http://www.inger-ragni-palm.com/63750608

Vill du veta när det är dags för rättegången så kan du se det här:

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

onsdag 2 maj 2012

Vandra ut i kultur och natur!

Nu har vi kört igång med årets natur- och kulturguidningar. Ett par stycken klarades av redan under april och nu i maj är det full fart. Guidningarna är ett samarbete mellan Östergötlands museum, Länsstyrelsen Östergötland, Regionförbundet Östsam och flera av kommunerna i länet. Dessutom medverkar flera föreningar och organisationer. Kostnaden för en guidning är 50 kr.

Ikväll, den 2:e maj, kan ni följa med arkeologen Anders Persson och naturguiden Lars Frölich på en tur till Hermannekulla gravfällt och runsten i Åsbo socken,. Det ligger i Boxholms kommun alldeles utanför Strålsnäs invid Svartån. Åk från Strålsnäs mot Åsbo kyrka. Tag till vänster före järnvägsbron. Samling vid stora ladugården kl 18.30.

Redan imorgon kväll, den 3:e maj, är det dags för nästa utflykt. Denna gång till Skedevi, där Anders och Lars visar ett gravfält och en fångstgrop vid Kristinelund. Samling vid Skedevi kyrka kl 18.30.

För resten av maj ser programmet ut som följer
Måndag 7 maj Torplämningar i Bergdalen i Horns socken i Kinda kommun.
Tisdag 8 maj Gravfält vid Jussberg i Heda socken, Ödeshögs kommun
Torsdag 10 maj Gravfält vid Tift i Kärna socken strax utanför Linköping
Måndag 21 maj Gravfältet Lundsbacke i Vallerstads socken, Mjölby kommun
Tisdag 22 maj Kulturreservatet Öna i Nykils socken, Linköpings kommun
Torsdag 24 maj Gravfält i Ugglebohagen, Brunnby, Vreta klosters socken, Linköpings kommun
Måndag 28 maj Gravfält vid Reva, Törnevalla socken, Linköpings kommun
Tisdag 29 maj Kulturreservatet Smedstorps dubbelgård, Norra Vi socken, Ydre kommun
Torsdag 31 maj Gravfält och bebyggelselämningar vid Ekeby i Horns socken, Kinda kommun.

Närmare information om tider, samlingsplats mm hittar ni under program på museets hemsida http://www.ostergotlandslansmuseum.se/program.html


Väl mött bland natur och kultur!
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie