När man håller på med arkeologiska uppdrag händer det ofta att man kommer in på sidospår av olika slag. Precis som en jägare pratar om stänkdjur när taxen på jakt efter ett rådjur skrämmer iväg en hjort åt jägarens håll, så dyker det upp sidostänk inom arkeologin. Många gånger är det spännande personhistorier som man fastnar i men som ligger helt utanför uppdraget. En sådan är historien om en kyrkoherde vid Hedvigs kyrka i Norrköping.
Prästsonen Reinerus Broocman föddes 1677 i Lais i Livland. Efter utbildning i Dorpat och Wittenberg efterträdde han sin far som kyrkoherde i Lais. Under det stora nordiska kriget hade Karl XII en period sitt vinterläger i Lais och Reinerus tjänstgjorde som skvadronspredikant. Familjen Broocman flydde undan ryssarna och hamnade 1711 i Stockholm. Där fick han inte någon prästtjänst så familjen flyttade vidare till Norrköping där han blev adjunkt vid Tyska församlingen. År 1712 tillträdde han kyrkoherdetjänsten i Hedvigs pastorat och 1723 utsågs han till prost.
Broocman var en företagsam person. När ryssarna brände Norrköping år 1719 strök även Hedvigs kyrka med. Kyrkoherden reste då runt och samlade in pengar för att återuppbygga kyrkan, något han också lyckades med. Han startade ett eget tryckeri i Norrköping 1723, där han gav ut litteratur av huvudsakligen religiös karaktär. Han var också själv författare och skrev bl a En fullständig svensk hushållsbok med praktiska råd. Han spred också kunskaper om potatisen som Alströmmer börjat odla 1724.
Tillsammans med hustrun Anna Catharina Goldhan (1680-1755) fick Reinerus sonen Carl Fredric (1709-1761). När Reinerus avled år 1738, 61 år gammal, tog sonen över tryckeriet. Tryckeriet kom att bli starten för Norrköpings Weko-Tidningar (som idag är Norrköpings tidningar). Det första numret gavs ut 14 oktober 1758. År 1760 gav Carl Fredric Broocman ut sin Beskrifning öfwer the i Öster-Götland Befintlige Städer,Slott, Sokne-Kyrkor, Soknar, Säterier, Öfwer-Officers Boställen, Jernbruk ochPrestegårdar, med mera. En skrift som fortfarande används flitigt av oss arkeologer på museet.
Och varför snubblade jag då in på denne gamle livländske prästman? Jo det beror helt enkelt på en kort notering på en tomtkarta från 1728. Jag berättade om kartan på bloggen när vi grävde i kv Rosen i Norrköping i höstas. Vi hade t o m vissa förhoppningar om att hitta spår av kyrkoherdebostaden i den del av kvarteret som är närmast Hedvigs kyrka. Så blev det dock inte. På platsen för kyrkoherdens gård byggdes ett stort hus med källare år 1897 och det utplånade alla spår efter tidigare byggnader på platsen. Istället fick vi fram delar av det ”nya” husets källarvåning. Men fortfarande finns chansen att delar av kyrkoherdens trädgård och uthus finns kvar där under asfalten i kv Rosen.
1:e antikvarie
Kommentarer
Skicka en kommentar