måndag 15 september 2014

Hus i kvarteret Mässingen och Rodgagatan

Den arkeologiska undersökningen i Norrköping fortskrider och vi undersöker nu hus från både 1600-talet och 1700-talet. För att nå ner till dessa måste vi ta bort de kraftiga grunderna av sprängsten som hör till bebyggelsen från mitten av 1800-talet.

En tegelmur som vilar på en grund av stora sprängstenar. Muren fanns mellan 
två hus från 1855 respektive 1874 vilka låg utmed Slottsgatan
Det är en hel del jobb även med de där ”moderna” husgrunderna som vi egentligen inte är särskilt intresserade av. Först måste de schaktas fram. Sedan ska de rensas upp så att vi med säkerhet kan avgöra att de hör till den senaste bebyggelsen. Därefter mäter vi in grunderna och fotograferar dem innan de grävs bort med maskin och de stora stenarna kan fraktas iväg från undersökningsområdet.

Idag har vi grävt fram och grävt bort den här grunden som hört till ett gårdshus från 1855.
Anledningen till att de dokumenteras så pass noga är att de i flera fall har hört till tvåvåningshus och därmed är grundläggningen nedgrävd genom de äldre lagren med dess olika konstruktioner. De är, precis som olika moderna ledningsschakt, störningar i den fornlämning vi vill undersöka och de inmätta murarna kan förklara varför det kanske saknas delar av de äldre konstruktionerna.

I ett hus från 1874 fanns rester av en halvkällare murad med tegel och försedd med kalkstensgolv.
1800-talets bebyggelse fanns kvar långt in på 1900-talet och i rivningsmassorna hittar vi många skärvor av hushållsföremål från den tiden då husen var bebodda. Där finns trasiga kaffekoppar, skålar och tillbringare i flintgods, bitar av gamla pilsnerflaskor och nubbeglas samt skärvor av enklare skålar av glaserat lergods. Det är fynd som vi inte kommer att spara annat än i undantagsfall. Fast visst blir man ibland lite sugen på att ta med en fint mönstrad tallriksskärva från 1800-talets slut eller en vacker formad hals till en glaskaraff.

En glaskanna tillhör de mer moderna fynden.
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog


onsdag 10 september 2014

Arkeologi och kemi i kvarteret Mässingen

Det är full fart på utgrävningen i kvarteret Mässingen, Rodgagatan och Sveaparken i Norrköping. För en besökare kan det se ut som ett fullständigt kaos med flera uppgrävda ytor, grävmaskiner, arkeologer, murar, högar med sprängsten och jordhögar överallt. Jordhögarna gör att det ser ut som ett gäng jättemullvadar varit i farten, men högarna har sin förklaring.

Här grävs husgrunder från 1800-talet fram för att mätas in och sedan schaktas bort
så att vi kommer ner till 1700-talet. I bakgrunden syns några av alla våra jordhögar.
Innan undersökningarna inleddes hade Norrköpings kommun låtit analysera ett antal jordprover från området och det visade sig att det fanns en del otäcka föroreningar i marken. Det innebär att vi under utgrävningen måste ha ordentlig kontroll på de jordmassor vi gräver upp. Vi måste ta reda på vilka massor som vi kan använda för att fylla igen en del av schakten och vart vi kan skicka de övriga.

Kontrollen sker i nära samarbete med experter från Sweco Environment AB, som nästan dagligen är ute hos oss och tar jordprover i våra högar. För att få tillförlitliga analyser måste de olika jordlagren hållas åtskilda – vilket förstås inte är något konstigt för oss arkeologer eftersom att vi vanligen gräver lagervis. Problemet är bara att högarna måste mellanlagras till analyserna är klara och vi vet vart de olika högarna ska ta vägen. Här gäller det att logistiken fungerar så att vi snabbt får svar (det brukar gå på ett eller två dygn) och att vi därefter får dit lastbilar som kan köra bort högarna. Blir dom för många blockeras grävmaskinerna och nu när den ännu inte undersökta ytan stadigt minskar blir det också allt mindre plats att lägga upp nya högar på. Jag trodde faktiskt aldrig att jag som arkeolog skulle känna en genuin lyckokänsla av att se en jordhög lastas på lastbil men det här är en utgrävning där en bortkörd jordhög känns nästan lika bra som en framgrävd huskonstruktion.

Jordhögarna finns överallt i väntan på analysresultat och transport.
Nu har vi hittills haft tur med våra jordhögar. Det har inte varit så många lager som innehållit några större mängder bly, nickel eller andra otäckheter men visst några fått åka iväg för sanering. För oss arkeologer som hanterar massorna gäller det att ha handskar när vi arbetar och låta bli att stoppa otvättade fingrar i munnen. Annars gräver vi på som vanligt och vi återkommer och berättar om vad vi hittar i kommande blogginlägg.

Ann-Charlott Feldt
Arkeolog

fredag 5 september 2014

Skog & Historia-seminarium i Östergötland!

Förra veckan avslutades med ett seminarium här i Östergötland. Vårt län hade fått i uppdrag att arrangera ett Skog & Historia-seminarium som bl a riktade sig till alla de arkeologer som arbetar med kvalitetssäkringen av materialet runt om i landet. Seminariet kom att besökas av ett drygt 60-tal deltagare från Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, länsstyrelser, länsmuseer och privata arkeologiska aktörer. Det var särskilt roligt att stå som värd för ett Skog & Historia-seminarium i år eftersom det var många år sedan ett sådant anordnades senast. Arrangörer var Östergötlands museum, Länsstyrelsen Östergötland, Skogsstyrelsen Östergötlands distrikt och Riksantikvarieämbetet.   

Fokus låg denna gång på antikvarisk bedömning av lämningar i förhållande till den förändring i kulturmiljölagstiftningen som ägt rum i samband med årsskiftet. I Kulturmiljölagen, som började gälla fr o m 1 januari 2014, har fornlämningsbegreppet förtydligats med att omfatta en tidsgräns. Lämningar som antas ha tillkommit före år 1850 bedöms numer som fornlämningar. Syftet med tidsgränsen är att öka tydligheten och rättssäkerheten.

Seminariet varade i tre dagar varav inlednings- och avslutningsdagarna åtgick till föreläsningar som anknöt till teman med fornlämningar och skogsbruk. Under första kvällen gjordes också en utflykt till Gruvstugan i Hällestad för guidning och information om Östergötlands bergslag samt trevligt umgänge.

Några av seminariedeltagarna vid en av fältdagens sex stationer.
Under mellandagen delades alla seminariedeltagare upp i grupper för att genomföra gemensamma kalibreringsövningar utefter en vandringsslinga utanför Slätmon i Kinda kommun. Deltagarna fick diskutera och svara på 25 frågor utplacerade vid sex stationer. Bl a besöktes lämningar efter torp, backstugor, tjärdalar och kolbottnar; lämningar som är vanligt förekommande i Skog & Historia-materialet och samtidigt svåra att bedöma i förhållande till den nya lagstiftningen. Övningarna genomfördes i stålande solsken och med engagerade seminariedeltagare. Fältövningarna blev mycket lyckade och frågeställningarna väckte ytterligare frågor som behöver arbetas vidare med. Responsen från deltagarna blev god och upplägget med kalibreringsövningen uppskattades. Det visar att det är viktigt med återkommande övningar i framtiden. För den som är intresserad av att läsa ett längre referat från seminariet kan man följa denna länk: Riksantikvarieämbetets referat

Nu ser vi fram emot årligt återkommande Skog & Historia-seminarier i framtiden. Dessa seminarier är utmärkta tillfällen för arkeologer med liknande arbetsuppgifter att träffas, umgås och diskutera problem och svårigheter som man stöter på i sitt yrke.

Kjell Svarvar

Arkeolog

onsdag 3 september 2014

Slutundersökningen vid Aspegården (Ullevileden)

För några dagar sedan avslutade vi undersökningen vid Aspegården och rullade vidare mot Åby Västergård. Ytan vid Aspegården (RAÄ 342:1) visade sig vara en mycket strukturerad boplatsyta inom vilken fyra olika delområden rymdes.

Ytan mot norr. I bakgrunden skymtar Gärstadverken.

Längst ned åt söder hade vi ett område med svartgråa gropar och lagerrester som vi tolkar som en avfallsyta. På en liten platå, strax norr om detta område, påträffades ett antal härdar och kokgropar vilket tyder på att det var här som matlagningen ägde rum. Norr om denna matlagningsyta löpte resterna efter en förhistorisk väg och norr om vägen, på ytans krön, låg tre hus.
Den förhistoriska vägen löpte tvärs över halva ytan.

Förvånansvärt nog var två av husen ”tvåskeppiga”, dvs bestod av en rad takbärande stolpar som delar huset i två delar, två ”skepp”.  Denna typ av huskonstruktion är den äldsta och kan framför allt dateras till stenålder – äldre bronsålder. Det finns dock även fåtaliga exempel från järnåldern. Under yngre delen av bronsålder ersätts vanligtvis de tvåskeppiga husen av treskeppiga, vilka består av två parallella rader av takbärande stolpar. På så vis tillkommer ytterligare en del, ett ”skepp”, i huset.   


Ett av de tvåskeppiga husen markerat med käppar. I mitten står en rad med fem
takbärande stolpar. Längs med sidorna finns några bevarade väggstolpar.  

Med tanke på ytans dateringar från förundersökningen till äldre järnålder är närvaron av tvåskeppiga hus alltså något förvånande. Vid denna tid borde husen vara treskeppiga. Vi ser verkligen fram emot analyssvaren från våra inskickade 14C-prover. Antingen har vi en äldre, okänd, fas i Aspegårdens historia eller så har vi att göra med ovanliga tvåskeppiga hus från järnåldern.     

Fredrik Samuelsson
Arkeolog


lördag 30 augusti 2014

Besök 1600- och 1700-tal på Arkeologidagen!

Nu har vi nått 1700-tal i kvarteret Mässingen. I torsdags och fredags rev vi grunden till ett hus från 1865 och ett kraftigt spis-/skorstensfundament till huset bredvid, som var från 1874. Båda husen har varit stenhus i två våningar med fasaderna ut mot Slottsgatan. Skorstensfundamentet var byggt av stora sprängstenar och det har grävts ner genom äldre byggnadslager.

Spisfundament med en bit av en tegelbelagd golvyta framför.
Under det ena huset har vi nu grävt fram grunden och spisfundamentet till en byggnad från 1700-talet. Då var det inte något stenhus på platsen. Den ganska enkla syllstensgrunden antyder att det rör sig om ett trähus eller möjligen ett korsvirkeshus. Strax intill finns ytterligare ett hus med syllstensgrund och ett rejält spisfundament. Fynden runt husen tyder på att de är från 1700-talet.

Syllstensgrund med ett stort spisfundament.
I Rodgagatan är vi redan nere på 1600-talet. Det beror på att gatan schaktades ut när 1800-talsbebyggelsen på platsen revs och 1700-talslagren har ersatts av ett 80 cm tjockt bärlager under asfalten. Nu när vi nått ner till kulturlagren har vi hittat syllstensgrunden till en mindre byggnad – troligen ett uthus av något slag.

Den lilla husgrunden i Rodgagatan grävs fram.
Söndagen den 31/8 är det dags för årets upplaga av Arkeologidag i hela Sverige. Då kommer vi att visa undersökningarna i Norrköping. Vi har två visningar: kl 12 och kl 13. Då berättar vi om undersökningen och våra fynd hittills. Vi samlas vid våra bodar i Sveaparken, intill Rodgagatan.

Vi ses på Arkeologidagen!

Ann-Charlott Feldt
Arkeolog

tisdag 26 augusti 2014

Historiska kartor berättar om Saltängen

Det är intressant att studera de äldre kartorna över staden för att se om vi kan hitta det som syns på kartorna vid de arkeologiska undersökningarna. Hur är marken använd? Syns vår tids gator på 1700-talskartorna? Från vilka byggnader kommer de grundstenarna vi hittar? Hur har dessa byggnader använts? Vilka bodde och arbetade här?

Hertig Johan, son till kung Johan III, bygger Johannisborgs slott 1614 en bit utanför den dåtida staden. Samtidigt börjar man förbereda för bebyggelse i området norr om Motala ström. Området kallas då Nya Staden. Den äldsta bevarade kartan över Norrköping är daterad till 1640. Tyvärr är den svårtolkad och därmed är den inte till mycket hjälp när det gäller att förstå bebyggelsen. En nästan samtida karta visar stadsjordarna, som är åkermarken kring staden och ägs av invånarna. Dessa kartor visar hur stadsjordarna börjar direkt norr om stadsområdet Saltängen och troligen har området för Nya staden under medeltid varit en del av stadsjordarna. Det har gjorts 14C-analyser som visar att äldre odlingslager kan dateras så tidigt som 1400-talet.  

Kopparstick från 1706 som ingår i Suecia et Hodierna.
Ett kopparstick daterat till 1706 och visar en vy över Norrköping sedd uppe från slottet. Man ser stadsjordarna som låg runt stadsbebyggelsen och Saltängen med Louis de Geers palats Stenhuset. Naturligtvis var det fint att bo nära palatset och här bodde flera förmögna köpmän, men här bodde även andra yrkesgrupper.

1719 var ett katastrofår för Norrköping. Staden anfölls av ryska soldater som plundrade och i stort sätt utplånade staden.  Redan året efter byggs staden upp igen med ny rätvinklig stadsplan och kvarteren redovisas med namn.
 
Tomtkarta över kvarteret Saltängen från 1728-1729. Tomt 1-4 blir senare 
kvarteret Mässingen där vi nu gräver. Då ägdes tomterna av Mässingsbruket. 
(Karta ur Lantmäteristyrelsens arkiv)

1728-1729 upprättas en karta där de enskilda tomterna är markerade. Tidigare kartor har endast visat kvarteren. Till kartan hör en ägarförteckning. Där kan man läsa namnet på ägarna till tomterna och även vilken titel de har. Det är viktigt att notera att det inte alltid är ägaren som bor på tomten. Man hyrde ut bostäder, verkstäder och butikslokaler

Stadskarta från 1783-1784 (Lantmäteristyrelsens arkiv)
1783-1784 upprättas en ny karta med tomtgränser och gator utritade. Saltängen är ett ytterområde med stora tomter som fortfarande gränsar till stadsjordarna. Gatunätet verkar inte var färdigt även om det är flera decennier efter ödeläggelsen 1719. Gatorna från Slottsgatan och norrut är nästintill obefintliga. Men man kan se Rodgagatan, som gränsar till vårt undersökningsområde i kvarteret Mässingen, och den har samma sträckning som idag.

På 1879 års karta syns Sveaparken för första gången med gångar lagda i ett fint symetriskt mönster. Rodgagatan känner man igen och den har samma utsträckning som idag. Det syns några nya gatusträckningar i anslutning till vårt arbetsområde som t.ex. Norra Promenaden, Järnvägsgatan, Magasinsgatan, Godsgatan.

Stadskarta från 1879 (Norrköpings stadsarkiv)
Byggnader är utritade så man kan få en aning om vad för sorts bebyggelse där varit och hur tomterna varit disponerade. I kvarteret Mässingen som vi undersöker, ser man två större byggnader ut mot Slottsgatan, vilka bör tolkas som bostadshus, medan det inne i kvarteret är en annan typ av byggnader. Dessa har förmodligen varit gårdshus med enklare bostäder, stall, förråd, brygghus, dass, verkstäder och andra uthus.  Andra historiska källor kan ge information om vilka människor som bodde och verkade här. De två större byggnaderna ut mot Slottsgatan har vi redan lokaliserat i vårt schakt.

Annika Jeppsson
Arkeolog


söndag 24 augusti 2014

Nu gräver vi i Norrköpings 1600- och 1700-tal

Under perioden 18 augusti till 3 oktober pågår en undersökning av 1600- och 1700-talslämningar i Norrköping. Det är ett ca 3.500 kvadratmeter stort område i kvarteret Mässingen, Rodgagatans västra del och Sveaparkens södra del som ska undersökas. Undersökningarna är ett led i Norrköpings kommuns planer på att bebygga delar av området. Denna gång gräver vi tillsammans med arkeologer från Jönköpings läns museum. 
Stadskarta från år 1879 med undersökningsområdet markerat.
Undersökningsområdet ligger inom den s k  ”Nya staden” som planlades under hertig Johans tid på 1610-talet. Stadsdelen anlades på stadens åker- och betesmarker. Detta var i en tid då Norrköping expanderade kraftigt. Från 1570-talet till 1620-talet tredubblades stadens befolkning. Nya staden var ett högstatusområde där Louis De Geer lät uppföra sitt palats, Stenhuset, invid Motala ström.

Nu har vi tagit de första skoptagen.
Förra året gjordes en arkeologisk förundersökning i området och den visade att det finns flera välbevarade byggnadslämningar i det område som nu undersöks. Vi förväntar oss även att hitta bakgårdar med spår efter uthus och trädgårdsodling. Där kan vi bl a få en inblick i vad stadsborna odlade på sina gårdar. 

De första fynden, gamla skor och en kakelugnslucka.
På onsdagarna kommer vi att visa de pågående undersökningarna både i en kortare lunchvisning kl 12.30 och en lite längre visning kl 18.00. Det blir samling i Sveaparken vid Rodgagatan. Visningstillfällena är 3/9, 10/9, 17/9, 24/9 och 1/10. Det är fri entré till visningarna. Förutom onsdagsvisningarna kan ni besöka oss redan på Arkeologidagen på söndag 31/8. Då visar vi undersökningarna kl 12.00 och kl 13.00.

Man kan även följa undersökningarna här på bloggen och på facebook-sidan Arkeologi och byggnadsvård på Östergötlands museum.

Kom och besök oss i Mässingen
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog


Här hittar du rapporten från förundersökningen
http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6821

Här hittar du Norrköpings kommuns detaljplan över området
http://www.norrkoping.se/bo-miljo/stadsutveckling/detaljplaner/saltangen/detaljplan-for-del-av-sal/index.xml