En karbidlampa i slottets brunn



Det underliga föremålet som fiskades upp ur

slottets brunn.

I början av oktober förra året frågade vi våra besökare här på bloggen vad det var för ett underligt föremål som vi hade fiskat upp ur brunnen på Linköpings slott. Bland damhattar, utnötta skor, tomglas och annat skräp fanns en underlig järnburk med ett hårt åtskruvat lock.

Vi fick in ett förslag via bloggen men de flesta diskussionerna om föremålet kom att ske på facebook. Tips och tankar strömmade på både museets och min egen facebooksida, där jag hade delat länken till blogginlägget.  

Bland förslagen fanns en gammaldags konservburk för egenhändig konservering av frukt och grönt. Några hade uppmärksammat att kärlet på bilden har ett lock som tydligen skulle skruvas åt med en skruv för att bli ordentligt tätt och att det därmed skulle kunna vara avsett för något som måste hållas torrt. Kunde det vara ett kärl för förvaring av krut?

Här var det också någon som kommenterade att vi nu hade en kvinnlig och en manlig tolkning av föremålet. Kanske det, men vilken som var vilken kan jag undra, då jag själv känner mig mer hemma bland salpetersjuderier, muskötkulor och försvarstorn än i fruktkonserveringens ädla konst.



Så här ser en karbidlampa ut som finns i

samlingarna på Armémuseum.

Foto Armémuseum.

En tanke som vi haft förut är att det skulle kunna vara en behållare för karbid och det kom även förslag på detta. Precis som en person kommenterade är det en bra idé, då sådant måste hållas torrt. Vi fick frågor om det gick att ta sig in i burken. Vi fick även veta att om den har innehållit karbid, så bör det finnas kalk i den nu. Än är det ingen som gett sig på att ta hål på den men vi tror att lösningen på gåtan faktiskt är en karbidbehållare.

Nu har jag sökt på nätet efter karbidbehållare och karbidlampor. Där finns många som liknar den vi hittade, även om jag hittills inte sett någon exakt kopia. Jag tror härmed att gåtan fått sin lösning och vi har hittat en del av slottets belysning.

Ann-Charlott Feldt

1:e antikvarie










Här är en karbidbehållare till en lampa från

expeditions- och forskningsfartyget Vega som

byggdes 1873 och ingick i den kungliga

flottan. Foto Sjöhistoriska museet.

 

 

Direktlänk till inlägget om brunnen och föremålen som vi hämtat upp därifrån: http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2012/10/brunnsgravare-slapphanta-pigor-och.html

Vill ni veta mer om hur karbidlampor fungerade och hur de såg http://sv.wikipedia.org/wiki/Karbidlampa

Mer om lampan på armémuseum kan läsas om du följer länken

http://www.digitaltmuseum.se/things/karbidlampa/S-AM/AM.008945?subjects=lampa&search_context=1&count=19&pos=7

Lampan från Sjöhistoriska museet kan du läsa mer om här: http://www.sjohistoriska.se/sv/Fordjupning/Marketstore/Foremal1/?msobjid=0011276

 

På besök i Nya Lödöse och våra vänner i väster

Idag har jag haft nöjet att besöka mina kollegor som arbetar med den stora undersökningen av Nya Lödöse i Gamlestaden i Göteborg. För snart en månad sedan berättade min avdelningschef Marie om utgrävningarna här på bloggen. Idag var första gången som vi, i undersökningens referensgrupp, samlades på utävningsplatsen. Sedan starten har dock Östergötlands museum funnits på plats genom vår kollega Mats som deltar i undersökningen.



Trots att det funnits industribyggnader i området finns välbevarade 500 år gamla

lämningar efter både gator och hus som kommer i dagen när 1900-talsbyggnaderna rivits.

Sammanlagt ska ett 7000 kvadratmeter stort parti av den senmedeltda/tidigmoderna staden undersökas. I det området ingår både stadsgårdar och en kyrka med tillhörande kyrkogård. Staden grundades 1473, flyttades till Älvsborgs slott 1547 och återuppstod med nya privilegier 1570. År 1612 började stadens borgare att överge Nya Lödöse för orter som Brätte och Alingsås och 1624 flyttade de sista borgarna till den nya staden Göteborg. Sedan kom området att användas för odling och i sen tid som industrimark.

Den kyrka som nu undersöks är till största delen bortgrävd sedan tidigare men en del spännande ny information har kommit i dagen. En liten del av grundstenarna till långhusets sydvästra hörn finns kvar och visar att man förstäkt hörnet med en strävpelare åt söder. Fragment av en torngrund finns väster om långhuset. På platsen för kyrkans försvunna sydvägg har arkeologerna frilagt en rustbädd bestående av nedslagna ekpålar och liggande ekstockar. Timmer från rustbädden kommer att dateras med dendrokronologi och då får vi kanske även veta var träden som använts en gång växte. Var det i en kronoskog någonstans i närheten? Runt kyrkan finns en välanvänd kyrkogård och där utanför tar stadens gator och stadsgårdar vid. Just nu undersöks flera hus och gränder.



Vår egen Mats Magnusson står på det som finns kvar av en strävpelare i det
sydöstra hörnet av kyrkans långhus. Nedanför stenarna syns den södra
kyrkväggens rustbädd med nedslagna träpålar.

Nu hoppas vi att många av våra frågor får svar. Varifrån kom stadens borgare? Blev kyrkan färdigbyggd? Vad sysslade man med i staden? Hur påvekades staden av alla omvälvande politiska händelserna under dess livstid? Det är några frågor av alla och jag kan garantera att det kommer att dyka upp nya under arbetets gång.

Med ett tack till alla på grävningen i Nya Lödöse
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

Följ utgrävningarna på undersökningens hemsida
http://www.stadennyalodose.se/

undersökningarna kan också följas på facebook
https://www.facebook.com/#!/stadennyalodose?hc_location=stream

Vadstena slottsträdgård i kv Asylen

Nu har vi grävt lämningar efter Vadstena slottstädgård i kvarteret Asylen. Vi hade besök av Motala Vadstena Tidning i fredags vilket resulterade i gårdagens artikel. Vad dom skrev kan ni läsa nedan. 

Hälsningar från kvarteret Asylen
Emma Karlsson & Viktoria Björkhager

Följ med till Helvetets port!



Vad finns på andra sidan Helvetets port?

Nu kör vi igång med årets natur- och kulturguidningar. I morgon, 24 april, kan ni ta er en tur till Helvetets port. Ni får följa Anders Persson och Lars Frölich på en färd i sagornas och sägnernas spår längs en medeltida väg vid Kårtorp i Kättilstads socken. Anders berättade om Helvetets port i vår årsbok 2012; Troll, bröllop och jul. Där benar han ut de olika berättelserna om vägen och porten som kanske leder till varmare trakter. Vågar ni följa med på en tur?



Vem reste stenen med de tre namnen?

Förutom att besöka porten får ni bl a se ett offerkast som finns belagt i de historiska källorna sedan slutet av 1700-talet och en rest sten med många namn. På skylten bredvid stenen står det Lerje sten. Men den har även kallats Skäkten och Dacke sten. Till stenen, vägen och porten finns många spännande berättelser knutna.

Guidningarna är som vanligt ett samarbete mellan Östergötlands museum, Länsstyrelsen Östergötland, Regionförbundet Östsam och länets kommuner. Dessutom medverkar flera föreningar och organisationer. Kostnaden för guidningen i morgon är 50 kr för vuxna och barmen följer med gratis.

Ett par av de kommande vandringarna leder oss på måndagen 29/4 kl 18 till ett bygravfält från yngre järnåldern i Unnerstad i Gammalkils socken. Två veckor senare, tisdagen 14/5 kl 18.30, är det vårvisning på gravfältet Kungshögabacken i Högby socken och Mjölby kommun

Väl mött!

Ann-Charlott Feldt

1:e antikvarie

Närmare information om tider, samlingsplats mm hittar ni under program på museets hemsida http://www.ostergotlandslansmuseum.se/program.html

och i programfoldern http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/friluftsliv/ostergotlands-natur-och-kulturguidningar/Guideprogram2013_web.pdf

Hemliga rum på Humanistdygnet



Rhyzeliusgårdens senmedeltida stenhus i vårsol



I kväll startar humanistdygnet i Linköping och sedan pågår det under hela lördagen. Det finns en massa spännande på programmet men här vill jag flagga för en speciell programpunkt – Hemliga rum. Under den rubriken kommer jag och min kollega Marie Ohlsén att ha öppet hus i Rhyzeliusgårdens medeltida stenhus. Det är det stora gråstenbyggnaden vid korsningen Gråbrödragatan - Kungsgatan, inte långt från Östergötlands museum. Jag berättade om byggnaden här på bloggen inför arkeologidagen i augusti 2011.

 



Sockerbagarens gravhäll



Vi är där mellan 10.30 och 12.30 i morgon. Då kan vi berätta om det gamla husets historia och om föremålen som finns där. Kanske får ni höra historien om sockerbagare Behm eller om drottning Kristinas hovmästarinna Beata. Går ni upp en våning så kan ni fundera över hur det var att gå på toaletten på medeltiden. Och hur var det nu med stallet? Gick hästarna verkligen nedför en trappa? Och vad gjorde Rhyzelius på gården innan han blev biskop?



S:t Larskyrkan

På vägen till Rhyzeliusgården kan ni titta in i S:t Larskyrkan där Thomas Bernhardsson visar ruinen efter den medeltida kyrkan, som finns under golvet på dagens kyrka, i den s k Kryptan. När ni fått nog av gamla byggnader och vill känna er lite mer exklusiva så kan ni boka en visning i ett av museets magasin. Det är magasinet som finns under de lokaler där vi arkeologer huserar. Där visar Eva Lundblad och Leif Wallentinsson våra samlingar av leksaker som särskilt tagits fram för dagen, men där finns också vackra kläder, vapen, husgeråd och en massa annat spännande. Magasinet visas bara för 10 besökare åt gången så det gäller att boka visning i tid. Tider för visningar i S:t Lars och museimagasinet hittar ni i programmet under rubriken Hemliga rum.

Vi ses i stenhuset

Ann-Charlott Feldt

1:e antikvarie



Du hittar programmet för humanistdygnet här:

http://www.liu.se/humanistdygnet/program?l=sv

Du kan också följa vad som händer på facebook

https://www.facebook.com/humanistdygnet



Nya Lödöse ser dagens ljus

Vår kollega Mats Magnusson, som vanligen gräver medeltida lämningar här i Östergötland, jobbar just nu på Sveriges största medeltidsgrävning – undersökningen av Nya Lödöse i Gamlestaden i Göteborg.

Efter beslut om exploatering av området har nu ett stort antal arkeologer intagit platsen för att under nästan hela 2013 gräva fram resterna efter staden.

Mats Magnusson tittar ut över en del av undersökningsområdet.

Nya Lödöse grundades 1473 då staden fick sina privilegier. Platsen ligger vid Säveån och den nya staden placerades där för att undgå den norska kontrollen som Gamla Lödöse utsattes för. 1507 brände danskarna staden. 1526 kom Gustav Vasa på besök och i samband med det upphävde han Gamla Lödöses stadsprivilegier. Under andra delen av 1500-talet och början av 1600-talet var det orostider mellan Sverige och Danmark och Nya Lödöse blev inblandad i dessa strider. 1624 beslutades att stadsborna skulle flytta till det nyanlagda Göteborg.

Nu ser stadens kulturlager dagens ljus. Genom mödosamt grävande lager för lager kartlägger arkeologerna stadens historia. Ännu så länge ligger många husgrunder, gränder, gator, latriner och föremål under arkeologernas fötter men inom några månader har de lyft på ”locket” och staden kan till slut berätta vad som egentligen hände - för så där 500 år sedan.

Marie Ohlsén

Avdelningschef

Dagens Nyheter har ett inslag på sin webbtv om utgrävningerna. Följ länken

http://www.dn.se/webbtv/nyheter/har-gravs-skeletten-fram/

En prins, en stad och en paxtavla i Lönsås



En arkeolog och en prins möts under golvet.

För ganska många år sedan träffade jag kanske en prins. Han låg under ett kyrkgolv ute i en landsortskyrka i kanten av Vadstenaslätten och själv hängde jag dubbelvikt över en golvbjälke och försökte gräva fram honom. Det var då jag blev bekant med traditionen om Prins Lönevål och staden Lönevålsås. Han blev förra året inspirationen till min artikel i museets årsbok som kom att handla om de där figurerna som lever på gränsen till sagans värld och som sägs vara de som gett sitt namn till en by eller gård. Kan det då finnas korn av sanning i historierna?

Vår prins möter man första gången år 1668 då prästen i Fornåsa berättar att ”Straxt widh Lönssåås är een högh Jordbacka cirkel rund, vacker och lustigh, för den sköne prospect, och kallas Kongz höga, der Kongh lönievårdh (eller leonhard) skal dher hafwa bodt. Men nu mångon till förtreet satt dher galgen,…” 



Utsnitt ur 1692 års ägomätning över Lönsås där man kan se Tingsstugan

väster om kyrkan och bortanför denna låg avrättningsplatsen med

galgen. (Lantmäteristyrelsens arkiv akt D18:23)

 

Socknen Lönsås är känd sedan 1361 men de äldsta delarna av kyrkan är från tidigt 1100-tal. När Lönsås beskrivs år 1760 av Broocman har kungen blivit en prins vid namn Lonvildus eller Lönevål och denne prins ska ha byggt en stad uppe på åsen och kallat den Lönevålsås. Kyrkan byggdes också av prinsen och nu har traditionen flyttat in hans grav under en sten i vapenhuset. Broocman ger oss även en beskrivning av staden med dess gator och torg. Tänk att få gå på Dödekryparegatan eller Körsaktagatan! Det berättas att kung Valdemar Birgersson bodde på kungsgården. Staden ska ha förstörts av hans bror, Magnus Ladulås, mot slutet av 1200-talet. Det finns historier om stenlagda gator hittats på 5-6 tums (ca 15 cm) djup under marken

Kan det vara Dödkryparegatan elller kanske Körsaktagatan?

I museets topografiska arkiv finns ett stort antal tidningsklipp från i stort sett hela 1900-talet som gång på gång återkommer till historien om prinsen och den försvunna staden uppe på åsen. Även våra utgrävningar i och runt kyrkan satte spår i tidningsrubrikerna. Den 3:e november 1998 ropar Motala Tidning ut Är det prinsen man funnit? i en rubrik tvärs över en helsida.



Paxtavlan från Lönsås. Foto Helena Törnqvist.

Prinsen i all ära men det viktigaste fyndet vi gjort i Lönsås kommer från ett VA-schakt strax utanför kyrkväggen. Där hittades en relief tavla, en s k paxtavla, av valrossbete. Motivet föreställer Kristi korsfästelse och på tavlan finns runor och latinska bokstäver inristade. Den är daterad till tiden kring år 1300 och vad vi vet är det den enda bevarade paxtavlan i Sverige.

Vill ni veta mer om paxtavlan, traditionen om prins Löndevåld eller graven så kan ni komma till Lönsås kyrka ikväll kl 18.30. Där kommer jag och Marie Ohlsén att berätta mer. Ni kan också läs mer om utgrävningarna i Maries rapport och vill ni läsa om traditionen så finns min artikel museets årsbok 2012 Troll bröllop och jul som jag berättat om förra året här på bloggen.

Ses vi ikväll?

Ann-Charlott Feldt

1:e antikvarie

Maries rapport Medeltida kyssar i Lönsås hittar du här

http://www.pdfrapporter.se/pdf/2008/2008-123.pdf

Vill du läsa mer om Lönsås kyrka eller andra kyrkor i Linköpings stift kan du söka och ladda ner rapporter via den här länken http://www.ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/Search.aspx

Årsboken Troll bröllop och jul finns i museets butik, i bokhandeln och kan även beställas på nätet http://www.ostergotlandslansmuseum.se/forlag.html